ÄKTHET. I en värld där begreppet ”äkthet” tycks vara precis lika åtråvärt som det är svårfångat, känns det mer verklighetsförankrat än någonsin att inte tro på det man ser, skriver Ida Thunström.

När jag igår såg filmen med klippen från stormningen av Kapitolium i januari, som satts ihop inför rättegången mot ex-president Trump, kom jag på mig själv med att hela tiden titta efter oriktigheter i bilderna. Detta trots att jag inte på något sätt ifrågasätter att händelsen inträffat. Det verkar snarare ha blivit till en vana att ifrågasätta trovärdigheten i bilddokumentation som sådan. Närmast slentrianmässigt håller jag utkik efter eventuella manipulationer. Kameravinklar, strategiska klippningar och andra ”manipulationer” är ju den kreativa magin som i och för sig hör ihop med medier som film och fotografi som sådana, så kanske är det inte så konstigt att jag närmast förväntar mig att min upplevelse ska bli mer eller mindre styrd.

The post Den visuella illusionen har minskat i värde first appeared on Opulens.

BILDMANIPULATION. En gång i tiden sa man att en bild aldrig ljuger, men det är ett tag sedan vi var tvungna att förkasta det påståendet som en lögn. Att manipulera bilder är idag ganska enkelt och med Deepfake måste vi också börja ifrågasätta videoklipp och livesändningar, menar Mathias Jansson.

[DISPLAY_ULTIMATE_PLUS]

”Jag är Salvador Dali och jag är tillbaka”. Med tanke på att konstnären Salvador Dali varit död i 30 år låter repliken som tagen från en sciencefictionfilm eller kanske en skräckfilm? Tekniken bakom hans återuppståndelse kallas för Deepfake och ligger inte så långt från science fiction. Med hjälp av AI (artificiell intelligens) kan man idag väcka liv i döda personer och få levande personer, som en marionettdocka, att säga precis vad man vill i en videofilm.

Det är Salvador Dali museet i Florida som använt sig av tekniken för att skapa en interaktiv version av konstnären som guidar besökarna runt i utställningen. Genom att analysera filmklipp, intervjuer och annat filmmaterial har en AI lärt sig Dalis mimik och kroppsspråk. Sedan har man använt sig av en skådespelare med Dalis kroppsform för att skapa filmerna. AI:n har sedan lagt på en ansiktsmask som är helt synkroniserad med vad personen säger vilket gör det svårt att avgöra om det är fejkade filmklipp eller om man ser den riktiga Dali på skärmen. Dali själv förutsåg på sätt och vis den här utvecklingen då han i en intervju i typisk dalisk anda konstaterade: – Jag tror på döden generellt, med absolut inte på Dalis död. Att tro på min egen död är omöjligt.

Det Dali-museet i Florida gör är ganska harmlöst. Man skapar en interaktiv kopia av Dali som besökarna kan fråga och som kan guida dem runt i utställningen. När Deepfake skapades så användes tekniken i första hand för att skapa kändisporr. Kända skådespelare fick sina ansikten pålagda i olika porrfilmer, visserligen kränkande för de utsatta, men relativt lätt att genomskåda. Den stora farhågan med Deepfake-tekniken är att den kommer att användas i presidentvalet i USA 2020. Det är enkelt att skapa trovärdiga filmer där olika presidentkandidater kastar ur sig diverse kontroversiella påståenden vilket skulle kunna skada deras förtroende bland väljarna och störa valkampanjen. Tänk bara ett hemligt filmat klipp som läckt ut på internet där Bernie Sanders i ett möte med Putin kläcker ur sig att han beundrar kamrat Stalins politik och önskar att USA var mer som Ryssland.

Hittills har Deepfake-filmerna varit beroende av ett stort videomaterial för att en AI ska kunna träna sig och bli trovärdig när den härmar en människas gester, rörelser och mimik, men nya metoder har gjort det möjligt att skapa videomaterial utifrån en bild. Man har en riktig person som förlaga och som får röra sig och säga olika saker. Sedan lägger datorn på till exempel Mona Lisas ansikte och kan skapa en mycket trovärdig video med Mona Lisa. I praktiken skulle en besökare kunna ställa sig framför en skärm och se sig själv som Mona Lisa. Alla ansiktsuttryck och allt tal skulle kopieras som om det var i en spegel. Skillnaden är alltså att du inte skulle se din egen avbild, utan dig själv som Mona Lisa.

För att visa på farorna med Deepfake skapade konstnärerna Bill Posters and Daniel Howe, 2019 en fakevideo med Facebooks grundare Mark Zuckerberg. Videon var en del av utställningen Spectre, (namn efter den ondskefulla internationella brottsorganisationen i James Bond-filmerna), där konstnärerna i olika installationer utforskade hur de stora företagen arbetar med insamling av användardata och digital övervakning. I fake-videon hyllar Zuckerberg Spectre som har visat honom att den som kontrollerar all data även kontrollerar framtiden.

Den brittiska konstnären Gillian Wearing använde sig av Deepfake för att skapa ett videoverk som också fungerade som en reklamfilm för hennes utställning på Cincinnati art Museum hösten 2018. Wearing efterlyste personer som ville spela henne och där man med hjälp av Deepfake-teknologi la på en digital ansiktsmask så att deltagarna blev Gillian Wearing. Det är ett videoverk som ligger nära Wearings övriga konstnärskap där hon ofta arbetar dokumentärt kring vardagliga händelser och undersöker gränsen mellan verklighet och fiktion där främlingar på gatan blir en del av konstverket.

En gång i tiden sa man att en bild aldrig ljuger, men det är ett tag sedan vi var tvungna att förkasta det påståendet som en lögn. Att manipulera bilder är idag ganska enkelt och med Deepfake måste vi också börja ifrågasätta videoklipp, då även det som streamas och visas i realtid kan vara manipulerat. Gränsen mellan fiktion och verklighet har aldrig varit så tunn som den är idag och aldrig tidigare så svår att genomskåda som nu.

The post Salvador Dali återupplivad med Deepfake first appeared on Opulens.