AKTIVISM. Asylrättsaktivisten EvaMärta Granqvist är sedan 2018 aktiv i nätverket “Nu är det nog” som hon nyligen företrädde på ett politiskt möte i Göteborg. Dagens stränga migrationspolitik har hon inget till övers för.

– Vi får jobba i skift för att orka. Det är omöjligt att orka hela tiden så vi försöker ta pauser och försöka dela med oss av glädjeämnen, säger EvaMärta Granqvist

Att demonstrera för flyktingars rättigheter är i den politiska samtiden en kamp i motvind varför EvaMärta Granqvist betonar vikten av att arbeta tillsammans med andra. Som ett glädjeämne i mörkret nämner hon de afghanska ungdomar som åtta år efter att de kommit till Sverige fått stanna tack vare gymnasielagen. 

– De har etablerat sig här och vi är många som gläds med dem när det går bra för dem. Men de smutskastas ändå systematiskt, inte bara av SD:s så kallade hatsvans. Just gruppen ensamkommande ungdomar från Afghanistan smutskastas systematiskt av vanliga privatpersoner. Det är de vanliga invektiven som man inte vill ta upp här, de kallas bidragstagare, skäggbarn, att de har ljugit om sin ålder, de har kastat sina pass, säger EvaMärta Granqvist. 

Hon företrädde i torsdags, den 16 mars, sitt nätverk Nu är det nog på ett av Vänsterpartiet arrangerat stormöte i göteborgska Angered under rubriken Tidöavtalet – hotet mot demokratin. Flera organisationer samlades för att kritisera regeringssamarbetet . EvaMärta som har en bakgrund i partiet som ersättare på kommunal nivå, var på plats i egenskap av flyktingaktivist för partipolitiskt obundna Nu är det nog. 

– Vi har tusentals unga arbetsföra och svensktalande ungdomar i Sverige som inte får arbeta, samtidigt pågår den här den här systematiska smutskastningen från de här hatande privatpersonerna, sanktionerade numera från högsta politiska ort. Hela Tidöavtalet i sig bygger på en kass människosyn som har normaliserats genom åren, säger EvaMärta Granqvist. 

Det löst sammansatta nätverket har en rad politiska krav på migrationsområdet som handlar om att återinföra permanenta uppehållstillstånd som norm samt låta alla ensamkommande unga stanna oavsett nationalitet. Den som står bakom något eller flera av punkterna får använda gruppens namn. Till rörelsens medialt uppmärksammade demonstrationer hör marscher med svarta paraplyer och utställda kvarblivna skor som påminner om flyktingar som tvingats lämna Sverige. 

Från asylaktivisternas håll betonas att den stränga migrationspolitiken inte började med Tidöavtalet men att den nya politiken innebär ännu en förflyttning i repressiv riktning. EvaMärta Granqvist påminner om att det var en socialdemokratisk regering som tecknade det kritiserade återtagandeavtal som lett till återsändandet av afghaner till Afghanistan. 

– Det här avtalet beskrev migrationsminister Morgan Johansson offentligt som en framgång för Sverige. Då tänkte jag: oj då vilket misstag, det där kommer han få äta upp. Han kommer få ta tillbaka det när partimedlemmar tar honom i örat. Så här gör vi inte i Sverige. Men så blev det inte, hela partiet har ställt sig bakom den här politiken och med Morgan Johansson i spetsen fortsatt att kratta manegen för främlingsfientliga krafter som får ett större inflytande, säger EvaMärta Granqvist från Nu är det nog. 

The post “Vi har fått nog av främlingsfientligheten” first appeared on Opulens.

GODHET. Socialliberalism handlar också om något så enkelt – och i dag kontroversiellt – som att vilja vara snäll. Godhetsambitionen är tämligen utskrattad och föraktad av den politiska högern som ofta beskriver sin egen politik som rationell och realistisk, skriver Sofia Nerbrand.

[DISPLAY_ULTIMATE_PLUS]

Vari består det sociala i liberalismen? Liberalismen handlar ju mycket om individuell frihet och självständighet. Möjligheten att välja bort gemenskaper, familjeband och kyrkan. Staten ska vara neutral och så begränsad som möjligt. Marknadsekonomin behöver förvisso ramar, men regelverket ska vara begränsat för att uppnå effektivitet och respektera äganderätt och avtalsfrihet.

Individuella fri- och rättigheter är själva fundamentet för en liberal. Rätten att få yttra sig, kritisera och organisera sig. Liberalismen är i så motto en radikal idé och rörelse. Den står i stark opposition mot kollektivistiska ideologier som socialism och konservatism.

Men det finns också en lidelse hos många liberaler; att värna dem som har det sämst ställt. Filosofen John Rawls, som är en central figur för socialliberalismen, gör dessa människor till själva utgångspunkten för politiken.

Socialliberalismen handlar alltså om en vilja att inte bara skapa frihet, utan även så goda möjligheter som möjligt för den enskilda att leva ett bra liv – efter eget huvud.

Det kan röra sig om funktionshindrade som behöver personlig assistent eller barn med grava synfel som behöver glasögon. Det kan också handla om förföljda judar och homosexuella som förföljs och därför behöver skydd. Eller det kan röra sig om utfattiga och svältdrabbade människor som är i behov av demokrati, handel och sjukvård för att få ett drägligt liv.

Som socialliberalen, tillika folkpartiledaren och Nobelpristagaren, Bertil Ohlin uttryckt saken: Fri ekonomi med socialt ansvar.

Även den amerikanska självständighetsdeklarationen tar faktiskt sin utgångspunkt i denna idériktning i sin berömda skrivning om ”life, liberty and the pursuit of happiness”. Ambitionen är att människor ska ha ett bra liv, frihet och goda möjligheter till att finna lycka.

Ytterligare ett sätt att uttrycka denna målsättning är att betona vikten av likvärdiga livschanser, vilket sociologen Ralf Dahrendorf har skrivit om. Enligt Dahrendorf är det eftersträvansvärt att människor kan göra fria val, rörande hur och var de vill leva sina liv. Men valfriheten i sig räcker inte för ett gott liv. Det handlar också om att skapa mening och relationer till andra. Bindningar utan möjlighet att träffa egna val är nämligen liktydigt med slaveri – men fri tillgång till alla alternativ utan meningsskapande sammanhang betyder kaos och till och med olycka, resonerar Dahrendorf.

Återigen frihet, i kombination med sociala band och ett socialt ansvar.

Socialliberalismen handlar alltså om en vilja att inte bara skapa frihet, utan även så goda möjligheter som möjligt för den enskilda att leva ett bra liv – efter eget huvud.

Det avspeglar också en människosyn som i grunden är väldigt positiv. Ger man människor frihet kan de åstadkomma underverk både för sig själva och andra. Men ibland träffar man olyckliga val och då behöver man kunna göra om och göra rätt. Likaså föds människor med väldigt olika förutsättningar, såväl politiska, ekonomiska som fysiska, och då är det moraliskt försvarbart – till och med påbjudet – att skapa mer likvärdiga livschanser. Även med skattefinansierad politik och en tämligen omfattande välfärdsstat.

Här finns det en skillnad i synsätt mellan socialliberaler och klassiska liberaler, eller nyliberaler som de också kallas i Sverige. De senare lägger större vikt vid äganderätt och negativa friheter – frihet från staten.

För en socialliberal handlar det mycket om att se och göra något åt sociala orättvisor. Nota bene, det handlar inte om att utjämna alla skillnader utan främst ge likvärdiga förutsättningar. Givet att man har olika möjligheter från början är det ok att utfallet blir mycket olika om den ena varit lat och undvikit alla risker, medan den andra ansträngt sig och vågat ge sig på svåra saker. Ansvar ska löna sig och var och en måste ta konsekvenserna av sitt eget agerande. Detta synsätt skiljer också en socialliberal från en socialist.

Men socialliberalism handlar också om något så enkelt – och i dag kontroversiellt – som att vilja vara snäll. Godhetsambitionen är tämligen utskrattad och föraktad av den politiska högern som ofta beskriver sin egen politik som rationell och realistisk.

Stöd Opulens - Prenumerera!

Opulens utkommer sex dagar i veckan. Prenumerera på Premium, 39 kr/mån eller 450 kr/år, och få tillgång även till de låsta artiklarna.

På köpet får du tre månader gratis på Draken Films utbud (värde 237 kr) av kvalitetsfilmer, 30% rabatt på över 850 nyutgivna böcker och kan delta i våra foto- och skrivartävlingar.

PRENUMERERA HÄR!

En person som ställer sig bakom social liberalism önskar sina medmänniskor gott och känner framför allt empati med dem som har det svårt. Det handlar således inte bara om en filosofisk övertygelse, utan även mycket om känslor. Det känns helt enkelt obehagligt när andra lider och man kan känna en helig vrede över att skurkstater förtrycker sina invånare eller att vissa föds med fysiska handikapp.

Att man genuint känner så är inget man ska behöva be om ursäkt för, tvärtom. Mänsklig förmåga att känna med andra är inte att förakta. Det är minst lika viktigt och fint som att intellektuellt resonera sig fram till något.

Detta betyder dock förstås inte att man kan hitta på egna sanningar eller orsakssamband för att försvara sin position. Valet av metod för att lösa problem och utmaningar måste bygga på intellektuell hederlighet, vetenskap och empiri. Men den politiska drivkraften och avvägningar mellan olika alternativ är normativt och i grunden en känsla för vad man anser är rätt.

Att vara snäll och empatisk är i detta sammanhang inga dåliga emotionella utgångspunkter. De kan också fungera som motvikt till en liberalism som riskerar att slå över till kallhamrad egoism som inte tar hänsyn till andra. Att leva efter devisen att man har frihet att göra vad man vill så länge det inte skadar andra.

Till syvende och sist handlar det om att de som har det allra sämst är människor som flyr från förtyck och krig i Syrien och Jemen. De miljoner som sitter i flyktingläger i Turkiet. De som dör i Medelhavet när de försöker nå ett bättre och tryggare liv i Europa.

Självfallet finns det otaliga situationer där det är hart när omöjligt att inte göra andra illa, till exempel i känslomässiga relationer. Slår man upp en förlovning mot den andras vilja kan det ju stärka den egna lyckan, men ändå kasta in den andra i djup olycka och depression. Ändå kan det kännas och vara rätt att göra slut för att man själv ska få ett bättre liv.

Men kanske just då är det som viktigast att visa omtanke och respekt för andra. Att vara generös och söka pragmatiska lösningar som gynnar andra än en själv.

När det kommer till den stora världen så har detta förhållningssätt betydelse i migrationspolitiken i allmänhet och asylpolitiken i synnerhet. Det rasar nu en offentlig debatt om minskade volymer, mångkulturalismens död och svår gängkriminalitet som sägs sänka Sverige. Det är sant att det finns problem och målkonflikter rörande migration, integration och välfärdsstaten. Men en socialliberal ser inte bara den tyngre bördan för socialarbetare, trycket på bostadsmarknaden och kommunala budgetar.

Till syvende och sist handlar det om att de som har det allra sämst är människor som flyr från förtyck och krig i Syrien och Jemen. De miljoner som sitter i flyktingläger i Turkiet. De som dör i Medelhavet när de försöker nå ett bättre och tryggare liv i Europa.

Det handlar om att känna empati. Att vara snäll. Att öppna sitt hjärta – trots att skattetrycket kanske ökar och skolan blir mer brokig.

The post Fri ekonomi får inte utesluta empati first appeared on Opulens.

ASYLPROBLEMATIK. “Han skriver fram sin egen flyktingberättelse som både berör och övertygar ─  det här är en bok som framstår som både sympatisk, relevant och insiktsfull. Hej syster borde köpas in som klassrumsuppsättningar till både grundskola och gymnasium”, skriver Cecilia Persson.

Hej syster av Navid Modiri
Forum (2017)

Jag brukar ytterst sällan eller i princip aldrig använda pronomen ”jag” när jag skriver litteraturkritik men nu när ”jag” har fått i uppdrag att recensera Navid Modiris bok Hej syster så får det bli så. Vem är då ”jag”? Etnisk svensk, engagerad i asyl – och mänskliga rättighetsfrågor i över trettio år; forskarbakgrund med avhandlingsämne: koncentrationslägeröverlevande kvinnors liv i Sverige, alltså ─ de hundratusentals flyktingar, som kom till Sverige våren och sommaren 1945 från andra världskrigets fasor och hade överlevt Förintelsen.

”Jag” har arbetat på HVB-boenden med ensamkommande flyktingbarn samt med behandling av traumatiserade flyktingar i olika åldrar eftersom jag har terapiutbildning i posttraumatisk stress (PTSD). ”Jag” är nog att anse som både den ”bästa” och ”värsta” kritiker som Navid Modiri kunde ha fått på hans angelägna och tidstypiska bok Hej syster. Den ”bästa” för att jag hejar på honom och alla andra flyktingar och tycker att en bok som Hej syster verkligen behövs men också den ”värsta” för att jag inte är en lättförförd läsare.

Upptakten för boken var ett facebookinlägg, där han välkomnade en flyktingsyster i januari 2016, som gillades av 51 000 personer, och jag antar att detta rent krasst ─ gav förlaget en hint om ”försäljningspotentialen”.  ”Jag” som då inte är så lättförförd, skulle nog snarare säga att ”facebookaktivismen” är en stor anledning till att vi befinner oss i en av de största utmaningarna någonsin för den svenska asylrörelsen. Lite cyniskt formulerat: tryck på gilla och så har man gjort sitt för utsatta flyktingar.  När Navid Modiri skriver så här på sidan 17 så blir jag provocerad: ”Människor med de gula västarna är typiska svenskar. De lägger tusentals timmar varje år på att frivilligt hjälpa till i olika sammanhang. De bryr sig om fattiga, de bryr sig om miljön, de bryr sig om orättvisor och visar det tydligt. Jag är stolt över att vara svensk”.

”Jag”, skulle lika gärna från mitt ”svenska asylaktivisterfarna perspektiv”, kunna säga att det är ”typiskt” svenskt att förneka att apatiska barn är sjuka, att det tog några veckor så hade ”de typiska” svenskarnas engagemang för flyktingar mattats av och kvar stod de som hade ett helgjutet asylengagemang. De som fortfarande är lika engagerade är inga ”typiska svenskar”, de är ganska ovanliga svenskar.

Detta innebär inte alls att Hej syster är en dålig bok men att den appelerar radikalt olika till varierande läsare, beroende av förförståelsen och kunskaper om den komplexa asylproblematiken. Navid Modiri skriver på en energisk, passionerad, pulserande och närvarande prosa och formen att skriva boken som ett brev till en kvinnlig flykting: Hej syster är ett starkt och fungerande grepp.

Han skriver fram sin egen flyktingberättelse som både berör och övertygar ─ och när ”jag” kommer förbi mig själv, i läsningen så är det här en bok som framstår som både sympatisk, relevant och insiktsfull. Hej syster borde köpas in som klassrumsuppsättningar till både grundskola och gymnasium. Boken skulle fungera alldeles ypperligt som en pedagogisk bok att diskutera flykting- och invandringsfrågor utifrån men även skiftande människosyner, politiska uppfattningar ─ och givetvis ─ hur fundamentalt svensk asylpolitik förändrades under 2016. Hej syster är ett slags självbiografiskt tidsdokument över en svunnen tid i svensk asylpolitik. Det ska betonas att när Navid Modiri och hans familj sökte asyl så blev i regel asylansökningarna beviljade och idag är det motsatsen.

Hej syster är en bok som är mycket viktig och läsvärd men behöver även problematiseras och kompletteras med fler flyktingkunskaper och asylaspekter. Navid Modiri är en flitigt anlitad föreläsare och givetvis experten på sitt eget liv och flyktinghistoria. Han skriver från ett inifrånperspektiv, och skall självfallet respekteras och läsas som ett vittne i svensk flyktinghistoria.

Hans vittnesberättelse behövs sannerligen i en flyktingfientlig tid och förhoppningsvis bidra till en ökad acceptans och förståelse för vad det innebär att vara flykting både i ett historiskt och nutida perspektiv.  ”Jag” är förvissad om att Navid Modiri gör sitt yttersta för att minska fördomar och sprida kunskaper. Hans vrede, sorg och besvikelse, känns uppriktig, och hans engagemang och solidaritet likaså. Han är den rotlöse flyktingen som, via flyktingarna som kom under 2015 och sedan stängdes ute från och med januari 2016, konfronterades med sin egen bakgrund och skrev en bok om denna inre resa. Hej syster ska läsas som en självbiografisk bok och vittnesberättelse, och gör man det reservationslöst, så är det en bok som borde tilltala många läsare. Hej Navid!

Alla artiklar av Cecilia Persson

The post Skriven på en energisk, pulserande och närvarande prosa first appeared on Opulens.