ÅSIKTSREGISTRERING. Mark Zuckerberg lovade att göra rätt efter skandalen med Cambridge Analytica.  Ett nytt avslöjande visar dock att Facebook fortsätter att samla in känsliga uppgifter om politiska åsikter, religion och sexualitet. Vad innebär detta för oss som människor, undrar Kevin Shakir.

Som andra kommunikatörer har jag målgruppsanpassat annonser på Facebook. Jag har gett Facebook möjlighet att rikta mina budskap till användare utifrån geografisk plats, ålder och kön. När jag arbetade med kommunvalet i Köpenhamn förra året hittade jag fler funktioner. Jag kunde rikta mina kampanjer mot människor utifrån politisk färg, tro och identitet.

Det är först denna vecka som jag förstått hur jag kunde rikta mina budskap så specifikt. Onsdagen den 16 maj avslöjade journalisterna Frederik Hugo Ledegaard och Rasmus Mark Pedersen på danska public service-bolaget DR hur sociala mediejätten Facebooks samlar in data om användarna: känsliga personuppgifter om människors politiska åsikter, religion och sexualitet.

Skandalbolaget Cambridge Analytica har haft tillgång till 87 miljoner användares data, som använts bland annat för att målgruppsanpassa budskap under Donald Trumps presidentvalskampanj 2016. Även om det kan uppfattas som om dataanalysföretaget utnyttjade Facebook i sina kampanjer, så skapade de strategier som andra med hjälp av Facebooks egna annonstjänster kan återskapa.

I rollen som kommunikatör kan jag tycka att mekanismerna effektiviserar kampanjarbetet. Som Facebook-användare kan jag hävda att de underlättar min närvaro på plattformen när specifika annonser når just mig. Men jag kan också beklaga mig över de filterbubblor som skapas utifrån mitt användande av sidan.

För mig som människa är det här dock större än frågan om kommunikationens effektivisering eller filterbubblor. Det ter sig som början av en digital dystopi, där mäktiga multinationella företag registrerar mina åsikter, min tro och min sexualitet.

Facebooks affärsmodell bygger på de över sex miljoner annonser som florerar på sidan. För att maximera resultatet av dessa annonser krävs insamling av data om användarna. Vad Facebook gör är dock inte enbart att samla in information om användarnas beteenden. Företaget registrerar också människors frivilliga och ofrivilliga livsvillkor, någonting som demokratiska stater varken får eller bör göra.

Den senaste tiden har vi som använder Facebook manuellt behövt godkänna vilka uppgifter vi delar för att även fortsättningsvis kunna använda mediet. Anledningen är att EU:s nya dataskyddsförordning (GDPR) träder i kraft den 25 maj. De nya lagarna syftar till att stärka den enskildes personliga integritet gentemot alla som behandlar personuppgifter, något som också Facebook innefattas av.

I anslutning till Cambridge Analytica-skandalen uttryckte Facebook-ägaren Mark Zuckerberg att han är ”fast besluten att allt ska rättas till”. Vad vi dock inte visste då, men vad vi vet nu, är att Facebook har fortsatt att registrera känsliga personuppgifter om oss som människor utifrån vårt beteende på sidan.

Vi befinner oss möjligen i den digitala dystopin redan nu. Mäktiga företag vet mer om oss än staten vi lever i, vännerna vi umgås med och familjen vi lever med. Jag vågar inte ens tänka på vilka konsekvenser som företagens effektiviserade användartjänster kan få för oss som människor i framtiden.

Alla artiklar av Kevin Shakir

The post På väg in i den digitala dystopin first appeared on Opulens.