TILLSATT. Jeanette Gustafsdotter har inte fått en smakstart som ny kulturminister, men det är för tidigt att säga vilken typ av politiker hon är: aktivisten, tjänstemannaministern, eller någonting helt annat?

Så har Sverige fått en ny kulturminister. I samband med att Magdalena Andersson valdes till statsminister och Miljöpartiet stormade ut ur kanslihusen har Socialdemokraterna återtagit kontrollen över Kulturdepartementet. Vi var många som höjde på ögonbrynen när det gamla Arbetarpartiet, som varit arkitekterna bakom det kulturpolitiska systemet och som åtminstone påstår sig värna kultur och bildning, lämnade kulturfrågorna åt sin oprövade koalitionspartner efter valet 2014.

The post Vem företräder nya kulturministern? first appeared on Opulens.

KULTURMINISTER. Socialdemokraten Lawen Redar blir nästa kulturminister, enligt de experter som TT har talat med. Andra heta tips är Leif Pagrotsky, Margot Wallström – och Göran Persson.

– Jag tror att han skulle kunna trivas utmärkt på posten, säger Anders Q Björkman, biträdande kulturchef på SvD.

När nu Amanda Linds dagar som kulturminister är räknade spekuleras det flitigt i vem som kommer att bli hennes efterträdare. Anders Q Björkman tror att Lawen Redar, i dag Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson, ligger bra till. Det anser även Roger Blomgren, statsvetare och professor som leder Center för kulturpolitisk forskning vid Högskolan i Borås.

– Hon har ju börjat diskutera kulturpolitik utifrån en klassisk socialdemokratisk idé och lyft fram jämlikhetsperspektivet. Oavsett var man bor ska man ha tillgång till detta, och alla som vill ska få det. Jag tror att hon vill göra kulturpolitiken mer ideologisk än tidigare och att den inte bara ska handla om normkritik, säger Roger Blomgren.

“Orättvis kritik”

Amanda Lind har fått både ris och ros under sin ministertid. Hon fick utstå svidande kritik framför allt i början av pandemin, då det ansågs att hon inte agerade tillräckligt fort med räddande insatser för kulturlivets del. Men hon kom senare att hyllas för sin effektivitet och sina insatser, påpekar Anders Q Björkman.

– Jag tycker att kritiken mot henne har varit orättvis eftersom situationen med pandemin är unik i sitt slag, säger han.

“En välfungerande och kompetent minister”. Så beskriver statsvetaren Marja Lemne Amanda Lind. Roger Blomgren tycker att Amanda Lind fått ett helt annat erkännande som kulturminister än sin föregångare och partikamrat Alice Bah Kuhnke.

– Lind har en politisk bakgrund, hon kan spelet. Sedan har hon satts på hårda prov under pandemin. Jonas Gardell krävde att hon skulle avgå, där tycker jag att hon sade ifrån ordentligt. Det finns en syn i kulturlivet att ministern ska representera dem, men där framförde hon att hon är regeringens representant och i slutändan det svenska folkets. Det är sällsynt att en kulturminister kan bita ifrån på det sättet.

Ville vara kvar

Själv säger Amanda Lind till Dagens Nyheter att hon är frustrerad över att tvingas gå även om hon står bakom Miljöpartiets avhopp:

– Jag önskar att vi inte hade kommit till den här situationen, jag hade väldigt gärna varit kvar, säger hon till DN.

Lind, som i dag inte har någon riksdagsplats, säger också att hon tänker kandidera till riksdagen vid nästa val och att hon vill fortsätta strida för kulturen.

Amanda Lind står sig väl i jämförelse med tidigare kulturministrar och får ett gott eftermäle, anser Anders Q Björkman. Inte minst eftersom hon tog tag i frågan om huruvida kulturen är fri eller inte och lät Myndigheten för kulturanalys utföra utredningen “Så fri är konsten”.

– Där man faktiskt kom fram till att kulturen var ofri i bemärkelsen att det fanns en politisk styrning. Framför allt när det gäller de efterfrågade perspektiven, om hbtq till exempel, vilket gjorde att det förelåg en risk att man som kulturskapare såg sig tvungen att föra in sådana perspektiv i sin konst för att få anslag, säger Anders Q Björkman.

“Väldigt svår sits”

Pandemins nedstängning av kulturlivet försatte Amanda Lind i “en väldigt svår sits” som kulturminister, konstaterar Roger Blomberg:

– Det var ju inte hon som stiftade lagarna men hon fick klä skott för dem och pedagogiskt försöka förklara bestämmelser som kunde te sig ganska bisarra.

Ett annat, måhända lite mer vågat och otippat, förslag på efterträdare på kulturministerposten vore Göran Persson enligt Anders Q Björkman. Den förre statsministern gjorde nyligen ett uppmärksammat utspel där han uttryckte att nästa partiledare för Socialdemokraterna bör vara en person med starkt kulturintresse. Persson hyste också en förhoppning om att denna partiledare – nu vet vi att det är Magdalena Andersson – skulle vilja lyfta fram det som förfinar oss människor genom att läsa upp en vacker dikt offentligt.

Marja Lemne framhåller att det också är fullt möjligt att Magdalena Andersson inte tillsätter alla vakanta ministerposter.

Erika Josefsson/TT
Helena Nordenberg/TT

The post Frustrerad kulturminister får ljust eftermäle first appeared on Opulens.

BUDGETFÖRSLAG. Det borgerliga budgetförslaget innebär inga neddragningar eller omfördelningar i statens kulturbudget, enligt Moderaternas kulturtalesperson Viktor Wärnick.

Efter Centerns besked att man inte stödjer regeringens budget blir det i stället den gemensamma budgeten från Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna som kommer att klubbas i riksdagen.

Regeringen och kulturminister Amanda Lind (MP) presenterade redan i september en historiskt hög kulturbudget 10,1 miljarder kronor.

Enligt Viktor Wärnick innebär den borgerliga budgeten att scoutrörelsen tillförs 20 miljoner kronor samt att 25 miljoner kronor läggs på en satsning för att minska äldres ensamhet.

– Vi har inga förändringar på anslagsnivå förutom ökningarna av dessa två, säger Viktor Wärnick.

TT NYHETSBYRÅN

The post Inga neddragningar i borgerlig kulturbudget first appeared on Opulens.

REVOLUTIONS-POET. Den belarusiske poeten Dmitrij Strotsev får årets Tucholskypris. Priset delas ut av Svenska Pen till en författare som har gjort särskilda insatser för yttrandefriheten och Pens prisjury beskriver Strotsev som “en symbol för revolutionens oförtröttliga poeter”.

Dmitrij Strotsev är i dag en av Belarus mest framträdande poeter och hans dikter har fått enorm spridning via sociala medier. Hans diktsamling “Belarus omkullkastat” handlar om maktens övervåld och det motstånd som förenar folket. I en dikt om dagen skildrade han de fredliga protester mot regimen som han deltagit i och juryn lyfter fram hans “säregna förmåga att ge det belarusiska folkets resning en konstnärlig gestaltning”.

Den 21 oktober dömdes Strotsev till 13 dagars fängelse för sin delaktighet i en olovlig demonstration.

Tucholskypriset delas i år ut av kulturminister Amanda Lind (MP) i samband med fängslade författares dag 15 november. Dmitrij Strotsev kommer till Sverige för att ta emot det.

TT NYHETSBYRÅN

The post Strotsev får Tucholskypriset first appeared on Opulens.

KULTURSTRATEGI. En nationell strategi ska tas fram för hur kulturella och kreativa näringar ska kunna främjas de kommande tio åren. Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP) har utsett Volantes förlagschef Tobias Nielsén till särskild utredare.

Under en presskonferens på fredagen konstaterade Amanda Lind att kulturens betydelse som näring behöver lyftas fram.

I detta dynamiska fält behöver vi nu flytta fram positionerna, både för kulturens skull men också för vårt näringsliv och för kulturen som exportvara, säger hon.
Kulturdepartementet har pekat ut ett antal särskilda områden som utredningen ska belysa, bland annat frågan om tillgänglig statistik, upphovsrättens betydelse, kapitaltillförsel och export av kulturella näringar.

‒ Det kan till exempel handla om samband mellan kultursektorn och besöksnäringen, och vilka utvecklingsbehov som finns, säger Amanda Lind.

“Frihet i centrum”

Kulturministern menar även att det är viktigt att poängtera att de kreativa näringarna är helt beroende av att det finns en stark kulturell och konstnärlig kärna i form av ett starkt och självständigt kulturliv.

– Kulturpolitiken ska vara offensiv och målinriktad när det kommer till att främja den konstnärliga friheten, säger hon.

Just den konstnärliga friheten, framför allt principen om armlängds avstånd, var något som lyftes fram i rapporten från Myndigheten för kulturanalys, “Så fri är konsten”, tidigare i år.

I rapporten konstaterades att det finns risk för att politisk styrning i flera avseenden kan påverka den konstnärliga friheten negativt.

Kulturministern säger att uppföljningen av den rapporten är ett arbete som pågår, och kommer att pågå, vid sidan av den nya utredningen.

‒ Vi jobbar också vidare med den parallellt och planerar att ta flera konkreta steg, dels för att höja kompetensen på statlig, regional och kommunal nivå. Vi politiker ska främja kulturen, men det ska inte handla om att vi går in och styr innehållet. Det ska vara konstnärlig frihet i centrum.

Redovisas nästa vår

Utredaren som ska leda arbetet med den nya nationella strategin är Tobias Nielsén. Han ska sedan lämna förslag med syfte att “främja långsiktig och hållbar utveckling av de kulturella och kreativa näringarna i hela landet under den kommande tioårsperioden”.

Som konkret exempel på något som kan lyftas i utredningen nämner han bostadsfrågan i storstadsregionerna, där många av de så kallade KKN-företagen, till exempel Spotify, är baserade.

‒ Jag var med om att planera en utredning för Stockholmsregionen för ett antal år sedan, och då kom vi faktiskt in på exakt frågan om bostäder, säger han.

‒ När det talas om hur en storstad ska bevara sin status som kreativt centrum, då är konkreta saker som bostadsfrågan något som måste nämnas, säger han.

Strategin ska redovisas senast den 31 maj 2022.

TT NYHETSBYRÅN

The post Lind: Ny färdplan för kulturnäringar utreds first appeared on Opulens.

AVSATT. Kulturrådets styrelseordförande Svante Weyler tvingas lämna sitt uppdrag, skriver Dagens Nyheter.

– Jag blev avsatt, säger han till tidningen.

Svante Weyler, som har en lång karriär som förläggare bakom sig, blev styrelseordförande för Kulturrådet i januari 2020. Han uppger själv att han blev kallad till ett möte med kulturminister Amanda Linds (MP) statssekreterare Emma Rung på tisdagen – och där fick veta att kulturdepartementet vill ha en annan ordförande.

“Fel person”

– Den förklaringen jag fick är att jag är “fel person”. De vill ha en annan person, säger Weyler till DN.

Svante Weyler förklarar att han utgår från att statssekreteraren agerar på uppdrag av kulturministern, och att han skickat ett mejl till Amanda Lind för att berätta han inte längre ser sig som knuten till Kulturrådet.

Han avstår från att spekulera kring varför han inte längre har kulturministerns förtroende, men konstaterar att det hela känns “en smula snöpligt”.

Myndigheten har behov av en person med en annan profil i rollen som styrelsens ordförande, säger kulturministerns statssekreterare Emma Rung i en skriftlig kommentar.

“Statlig styrning”

“Statens kulturråd med dess ordförande och övriga styrelsen har gjort ett starkt och viktigt arbete under denna speciella tid med den pågående pandemin, som har påverkat själva organisationen både innehållsmässigt och i omfattning. När vi nu tittar framåt så ser vi att myndigheten har behov av en person med en annan profil i rollen som styrelsens ordförande”, säger Rung och fortsätter:

“Mot bakgrund av detta meddelade jag att inför nästa fas framåt behövs en ny kompetensprofil där det blir viktigt med bland annat erfarenhet av statlig styrning.”

Enligt Rung hade man gärna sett att Weyler varit kvar under hösten och slutfört viktiga processer i styrelsearbetet.

TT NYHETSBYRÅN

The post Kulturrådets styrelseordförande tvingas bort first appeared on Opulens.

SJUKPENNING. Regeringen vill stärka den ekonomiska tryggheten för konstnärer och kulturskapare som kämpat ekonomiskt under pandemin. Därför inleds nu en utredning som ska se över den sjukpenninggrundande inkomsten, SGI.

– En viktig del av samhället är kulturskapares dagliga insatser för att stärka det demokratiska samtalet, säger socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) vid en pressträff.

Shekarabi lyfter fram de villkor som kulturarbetare ofta jobbar under, med många tillfälliga anställningar och olika arbetsgivare.

– Även den här gruppen måste kunna lita på att våra gemensamma trygghetssystem finns där när man är sjuk eller ska bli förälder. Så är det inte i dag.

Lind: Avgörande för framtiden

Kulturminister Amanda Lind (MP), som också deltog vid pressträffen, säger att det är avgörande att konstnärer och kulturskapare kan arbeta under rimliga ekonomiska och sociala villkor.

– Pandemin har särskilt satt ljuset på konstnärers och kulturskapares utsatta situation, och behovet av långsiktiga åtgärder för konstnärers villkor, vilket är en avgörande förutsättning för att Sverige ska kunna ha ett starkt kulturliv också i framtiden, säger hon.

Regeringens särskilde utredare blir Calle Nathanson, vd för Folkets hus och parker. Utredningen ska vara klar i april 2023.

Många har kämpat

Den sjukpenninggrundande inkomsten, ett belopp som räknas fram av Försäkringskassan, ligger till grund för hur mycket pengar som betalas ut bland annat vid sjukdom och föräldraledighet.

Under pandemin har många kulturarbetare kämpat ekonomiskt. Publikrestriktionerna har fått omfattande konsekvenser för kulturbranschen, som dras med betydligt högre arbetslöshet än arbetsmarknaden i stort.

Nyligen lade en statlig utredning fram en rad förslag på åtgärder och föreslog att sammanlagt 3,9 miljarder extra ska skjutas till kulturen under de tre närmsta åren. Bland annat föreslogs en en särskild kulturcheck på 150 kronor till alla över 18. Amanda Lind har tidigare aviserar att regeringens stimulansstöd kan komma att finansiera vissa av utredningens förslag.

TT NYHETSBYRÅN

The post Regeringen vill se trygghet för kulturarbetare first appeared on Opulens.

KULTURCHECK. En särskild kulturcheck på 150 kronor till alla folkbokförda i Sverige som fyllt 18 år. Det är det kanske mest radikala förslaget i utredningen för kulturens återstart som nu presenteras för regeringen och som beräknas kosta 585 miljoner kronor nästa år.

Sammanlagt 3,9 miljarder extra till kulturen under de tre närmsta åren. Därefter 760 miljoner kronor årligen – pengar som till en del redan presenterats i regeringens kulturbudget. Det föreslår utredningen för kulturens återstart som överlämnades till kulturminister Amanda Lind (MP) på torsdagsmorgonen.

– Vi är glada för att regeringen har tagit höjd för flera av våra förslag i budgeten för 2022, säger Linda Zachrison, regeringens utredare.

Zachrison konstaterar även att pandemin har inneburit en djup kris för kultursektorn.

– Många planerar att lämna kulturlivet, och en del har redan gjort det, säger hon.

De föreslagna kulturcheckarna ska kunna användas som betalning både vid privata och offentliga aktörers evenemang och är tänkta att ge extra skjuts åt kulturlivets återstart.

– Kulturlivet är ju helt beroende av att publiken återvänder, av att man håller fortsatt kvalitet och relevans så att det blir angeläget att ta del av det man gör. Att restriktionerna upphör är ett enormt stort steg, men nu måste medborgarna börja hitta tillbaka också, säger Linda Zachrison.

Inte över

“Från kris till kraft” heter utredningen som haft i uppdrag att sammanfatta pandemins konsekvenser för kulturen men också att identifiera åtgärder som behövs för återstarten. Kulturlivet är en av de sektorer som drabbats allra hårdast, och även om publikrestriktionerna nu är lyfta är krisen långt ifrån över, framhåller Linda Zachrison.

– Det har varit ett hårt slag med de här 18 månaderna av restriktioner, det är väldigt tufft, och även om krisstöden varit generösa har de inte tillnärmelsevis mött intäktsbortfallet i branschen.

TT: Kommer vi att se ett mer kommersialiserat kulturliv nu?

– Det är många som tar upp den risken. Det är också där vi menar att kulturpolitiken ska spela en roll genom att fortsätta stödja risktagande och mångfald.

“Kommer ta tid”

Amanda Lind konstaterar att pandemin och publikbegränsningarna har satt djupa spår i kulturlivet.

– När utredningen tillsattes var det med vetskapen att det kommer att ta tid att återstarta. Vi befinner oss nu mitt i kulturens återstart och tar med oss utredarnas gedigna arbete, säger hon.

TT: De 745 miljonerna i stimulansstöd som finns i budgeten – kan de användas till kulturchecken?

– Nu har jag fått utredningen i min hand och nu kommer vi att analysera förslagen och se vilka av dem som kan vara möjliga att förverkliga i budgeten för nästa år. Men precis som sagt har vi 745 miljoner avsatta just för att kunna användas till breda stimulanser och kunna omhänderta återstartutredningens förslag.

Utredningen ska också lyfta fram strukturella problem som blivit uppenbara under pandemin. Stora delar av kulturlivet har små eller inga ekonomiska marginaler alls – det gäller i synnerhet för det fria kulturlivet, konstaterar utredarna som efterlyser förstärkning av de offentliga anslagen, men också satsningar för att åstadkomma en större privat finansiering, exempelvis genom stiftelser, något som Sverige saknar tradition av.

Sämre möjligheter

Frilansande konstnärer och egenföretagare har drabbats hårdast, framhåller utredningen. De har samtidigt sämre möjligheter att få del av näringspolitiska insatser. Låga och oregelbundna inkomster gör det också svårare att ta del av de generella trygghetssystemen. Därför är det “ytterst angeläget” att pågående utredningar tittar på konstnärers villkor.

Den digitalisering som genomförts under pandemin har gjort det tydligt att det behövs större kunskap om hur upphovspersonerna ska ersättas. Till exempel ingår inte e-böckerna i biblioteksersättningen vilket gör att författarna går miste om pengar. Just bibliotekens utlån av e-böcker kräver en egen utredning, enligt “Från kris till kraft”.

Under pandemin har samtidigt arbetet med att bygga upp relationer till nya publikgrupper avbrutits. Även kulturskolorna har påverkats och allt detta, i kombination med att konstnärernas ekonomiska utsatthet blivit extra synlig, riskerar att ytterligare förstärka snedrekryteringen till konstnärliga utbildningar, enligt utredningen.

På landsbygden var kulturutbudet mindre redan före pandemin och där behövs, enligt utredningen, nu stöd till de arrangörer som trots allt finns, inte minst ideella aktörer som bygdegårdar, amatörteaterföreningar och körer.

Erika Josefsson/TT
Sara Haldert/TT

The post Förslaget: kulturcheck åt alla över 18 first appeared on Opulens.

KULTURSATSNING. Även inför 2022 lägger regeringen fram en historiskt hög kulturbudget. Förra veckan presenterade kulturministern nya satsningar på 1,3 miljarder kronor men jämfört med i fjol höjs budgeten inte med mer än 117 miljoner.

Det stora budgetklivet togs redan för ett år sedan då regeringen bland annat avsatte en extra miljard till kulturens återöppnande, pengar som har gått till att stötta ett pandemidrabbat kulturliv. Under året har beslut om ytterligare krisstöd tagits och sammanlagt har 3,7 miljarder kronor delats ut under 2021.

10,1 miljarder

Regeringens kulturbudget för 2022 uppgår till 10,1 miljarder kronor har tidigare presenterats av kulturminister Amanda Lind (MP) som “den största någonsin i Sverige”, även sett till andelen av statsbudgeten. Bland annat ingår satsningar på det fria kulturlivet för 940 miljoner kronor.

I måndagens budgetproposition framgår fler detaljer. Flera av fjolårets satsningar var ettåriga, däribland ett extra anslag till regional kultur på 150 miljoner kronor. I budgeten för 2022 anslår dock regeringen ytterligare 100 miljoner kronor, nu som permanent satsning, vilket också tidigare presenterats.

En annan ny permanent höjning får Sámi Giellagáldu – Sametinget – som förutom beslutande organ också är ett kultur- och resurscentrum. Anslaget höjs med 5 miljoner kronor samtidigt som man går miste om ett annat anslag på 3,5 miljoner kronor nästa år och 2 miljoner under 2023.

Musikverket förlorar

På pappret tycks Musikverket höra till förlorarna – de mister 27 miljoner kronor när anslaget och verksamheten inom Musikplattformen i stället överförs till Statens kulturråd. Men generaldirektör Dan Lundberg menar att det inte är ett självändamål att bidragsdelen hanteras av Musikverket, och att man fortsatt har många andra uppdrag.

– Det viktigaste är att musiklivet får ut så mycket som möjligt av de statliga bidragspengarna, säger han, men hoppas att avdelningens personal ska kunna överföras till Kulturrådet.

Musikverket kom till efter nedläggningen av Rikskonserter och det fanns många brister kring nätverkande och turnéstöd som Musikverket hade svårt att mäkta med att arbeta med, enligt Dan Lundberg. Men en del av deras verksamhet förstärks nu, Musikverket får en miljon kronor i anslag årligen för 2022 och 2023 för en satsning på digitalisering av kulturarvet. Verket ska arbeta mer med att tillgängliggöra sina stora samlingar, som bland annat består av svensk folkmusik, minoriteters musik och äldre svensk jazz.

– Vi har äskat medel för det där i många år. Vi har stora samlingar av ljud, inte minst musik, som är resurskrävande, så det är jättebra att man har hörsammat våra äskanden, säger Dan Lundberg och fortsätter:

– Som helhet tolkar jag det som att man tycker att vi gör bra saker och att vi ska fokusera på kulturarvsdelen.

Erika Josefsson/TT
Elin Swedenmark/TT

The post Kulturen får 10,1 miljarder 2022 first appeared on Opulens.

MUSEUM. Regeringen vill avsätta 30 miljoner kronor till ett nytt statligt museum om Förintelsen.

Det har tidigare meddelats att ett sådant museum ska inrättas för att bevara och föra vidare minnet av Förintelsen, och nu föreslås att Statens historiska museet ska få den specifika summan för att arbeta med museet fram till 2022. Därefter avser man att skjuta till ytterligare medel under de kommande åren.

“Förintelsen är en del av Sveriges historia. Att Statens historiska museer nu föreslås tillföras resurser för att inrätta Sveriges museum om Förintelsen är startskottet för att Sverige kommer att få ett museum där minnet av Förintelsen kan bevaras och föras vidare till kommande generationer i hela landet”, säger kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP) i ett pressmeddelande.

I fjol avsattes tio miljoner kronor till förberedandet av det nya museet.

TT NYHETSBYRÅN

The post Förslag: 30 miljoner till Förintelse-museum first appeared on Opulens.

KULTURSATSNING. Regeringen viker 100 miljoner kronor till samverkansmodellen i höstens budget, som en satsning på kultur i hela landet.

– Coronapandemin har inneburit en historisk kris för kulturen och nu behövs en historisk återhämtning, säger kulturminister Amanda Lind (MP).

Under tio år har regioner och landsting haft uppdraget att förmedla statligt stöd till kulturinstitutioner i hela landet, via samverkansmodellen. Modellen har under många år fått kritik för att den urholkar ersättningen till kulturinstitutioner.

Men förra året förstärkte den nuvarande regeringen modellen med 150 miljoner kronor.

– Och nu är jag jätteglad att kunna berätta att vi förstärker modellen ytterligare med 100 miljoner kronor per år. Totalt har vi under den här mandatperioden förstärkt samverkansmodellen med 250 permanenta miljoner. Och det behövs för att kulturen ska blomstra i hela landet, säger Amanda Lind.

Bredden behövs

Pengarna kan gå till exempelvis teatrar, regionala museer, regionala bibliotek, och främjande av film och hemslöjd. Även om restriktionerna i pandemins spår nu lättar kommer återhämtningen av kulturlivet att ta tid, tror Amanda Lind.

– Coronapandemin har inneburit en stor kris, inte minst för livekulturen, men vi ser hur det breda kulturlivet har drabbats. Så när vi nu ska få till en återstart av kulturen behöver vi en bred palett av insatser. Samverkansmodellen finansierar just den bredden, säger hon.

Under finanskrisen 2008–2009 fick den regionala kulturen stryka på foten, menar Amanda Lind. Men nu inskärper hon att politiker på alla nivåer måste prioritera kultur och vara uthålliga. Hon hoppas också att det kommer att finnas utrymme för nysatsningar, nya initiativ och ambitionshöjningar i hela landet.

– Det vi gör från statens sida är att peka ut en riktning, vi behöver investera i kulturen framåt.

Kan förbättras

TT: Ser du några problem med samverkansmodellen?

I grunden är det en bra modell, att regionerna har en frihet att fördela pengar som kommer från staten och att man kan växla upp med gemensamma medel. Det är de regionala och kommunala politikerna som har störst kännedom om det regionala kulturlivet. Men som alla modeller med ett par år på nacken finns det saker vi kan behöva titta på för att förbättra.

Amanda Lind går inte in på vad, men säger att dialogen fortsätter under hösten. Hon tycker att pandemin har kastat ljus på utmaningar som har funnits redan innan i svenskt kulturliv, bland annat vill hon fortsätta se över finansieringen av kulturlivet.

– Vi måste också säkra att kulturskapare har rimliga arbetsvillkor och sociala skyddsnät. Är det något gott som ska komma ur pandemin är det insikten att vi måste värna vårt kulturliv och att det behövs insatser från alla politiska nivåer.

Elin Swedenmark/TT

The post 100 miljoner till regional kultur first appeared on Opulens.

VÄNTAN. Det blir ännu mer väntan för kultur- och nöjesbranschen – publiktaken höjs inte förrän 1 juni. Men beskedet möts ändå med försiktig optimism, ja till och med hurrarop.

The post Försiktig optimism – trots publiktak first appeared on Opulens.