HISTORIA. Jesper Nordström botaniserar bland gamla tyska vykort och ger oss historiska inblickar. Dagens text handlar bland annat om Alexanderplatz i Berlin.

På baksidan står att läsa “Kära tant Anna. Jag hoppas ni inte är ond på mig då jag inte skrivit innan men det har varit en omtumlande upplevelse. Jag sitter nu på nattåget mot Stettin och sen vidare mot Malmö. Vi får talas vid mer när jag når svensk mark. / Varma hälsningar från din Siv”

På vilket vis det nu var turbulent för Siv vet vi icke, men året är 1929 och bilden på vykortet visar Alexanderplatz.

Det är nog för det ska vara turbulent i överkant i det historiska större perspektivet. Wall Street-kraschen och den ekonomiska kollapsen var ett gyllene tillfälle för NSDAP att exploatera oron, misären, kaoset och värst var det i kvarteren runt Scheunenviertel där östjudarna på flykt från pogromer och förföljelse i Ryssland blivit strandade. Flertalet av dem var på väg mot USA men när landet i väster införde antisemitiskt färgade inreserestriktioner var det här de fastnade hos mostrar, systrar, kusiner i skruttig trångboddhet.

Den mästerlige författaren och journalisten Joseph Roth hade gjort samma sociala resa, från Galicien i gränslandet mellan Polen och Ukraina med dess bondska jiddischkultur till en stökig urban levnad. Han skildrade vad vi ofta glömmer; den interna hackordningen hos det judiska folket. Dessa östjudar med sin lantbruksbakgrund, sina små hantverk, sin ortodoxa religion sågs som “kusinerna från landet” av de etablerade sekulariserade medelklassjudar som var samhällsbärande i form av läkare, advokater. En samhällsklass som bedrog sig alltför länge med att “Hitler menar väl inte oss utan kanske mer invandrarna kring Rosenstraẞe”.

Men det här var också kvarteret för det tyska kristna prekariatet och gatuslagsmål och gräl mellan grannar var legio. Från ett fönster på en fallfärdig innergård hänger både hakkorsflaggor och hammaren och skäran. En nationalsocialist tömmer pottan genom fönstret i huvudet på en syndikalist.

Det är också här författaren Alfred Döblin låter sin antihjälte Franz Biberkopf vandra runt i en skrämmande labyrint av fallfärdiga kåkar, småkriminalitet och trix och fix efter att han släppts från fängelset. Ett lätt rov för en nytt politiskt parti som lovade ordning och reda. Men det är också i Döblins roman som myten om det spännande farliga Weimar-Berlin konsolideras. Ett stort inbjudande hav av neonrör, kabaréer, sexuella förlustelser och cigariller.

Av den lite ängsliga stilen i Sivs vykort att döma får jag känslan av att detta inte var en lockelse för henne, men det fanns andra som verkligen slog runt här. Tändstickskungen Ivar Kreuger åkte inte några ensamma nattåg hit, han skaffade fram en hel vagn till sitt festsugna sällskap. Börskraschen i USA från vykortets år 1929 skulle dock besegla hans öde, dominobrickor föll och föll och 1932 sköt han sig pga ekonomisk krasch.

Festen var slut. Nazistpartiets Reichkulturkammer stängde ner alla syndens nästen och proklamerade på emaljskyltar: “Swingtanzen verboten” .

The post Tyska vykort: Alexanderplatz first appeared on Opulens.