ABORT. Ett flertal konstverk har tagits bort från amerikanska Lewis-Clark State Colleges utställning “Unconditional Care” eftersom de handlar om abort. 

En konstutställning på Lewis-Clark State College i Idaho, USA, med titeln “Unconditional Care” syftar till att ta itu med samtida hälsofrågor inklusive kronisk sjukdom, funktionshinder, graviditet, sexuella övergrepp, vapenvåld och dödsfall, men tjänstemän från Idaho tog bort flera verk som nämner abort, med hänvisning till att delstaten har en lag som förbjuder att offentliga medel används för att propagera för abort.

Bland de borttagna verken finns videor med kvinnor som diskuterar sina erfarenheter av graviditet och kvinnors rättigheter, ett handskrivet brev adresserat till Planned Parenthoods grundare och ett verk som inkluderar abortpiller.  

De berörda konstnärerna är av naturliga skäl upprörda och har formulerat protester mot censuringreppet. Representanter från anticensurorganisationer som ACLU har nuu skrivit ett brev till kollegiet och uppmanat dem att återinföra de borttagna verken. 

Läs mer HÄR.

The post Abortrelaterad konst censureras i Idaho first appeared on Opulens.

BEVARING. Samtidigt som den konservativa majoriteten i USA:s högsta domstol hotar amerikanska kvinnors aborträtt publicerar Margaret Atwood och förlaget Penguin Random House en obrännbar utgåva av romanen “The Handmaid’s tale” (“Tjänarinnans berättelse”), skriver The Guardian.

I sin roman från 1985 skildrar Atwood ett framtida USA där kristna fundamentalister utnyttjar kvinnor i fruktsam ålder som befruktas mot sina vilja av härskarklassens män.

Enligt American Library Association är “The Handmaid’s tale” en av de romaner som oftast ifrågasätts eller till och med förbjuds på amerikanska skolor. För att försäkra sig om bokens framtida existens har Margaret Atwood nu tillsammans med förlaget låtit publicera en kort video på Youtube där man berättar om den nya obrännbara editionen: “Den är avsedd att skydda den här vitala berättelsen och står som en symbol mot censur.”

TT Nyhetsbyrån

The post Atwood ger ut obrännbara romaner first appeared on Opulens.

PROTEST. Flera amerikanska kändisar, bland andra Billie Eilish, Ariana Grande och Selena Gomez, har skrivit på ett upprop emot Högsta domstolens läckta dokument, som hotar att omkullkasta aborträtten i USA.

Det är organisationen Planned parenthood som ligger bakom kampanjen #BansOffOurBodies, som i en annons i New York Times publicerat uppropet. Där finns även underskrifter från Olivia Rodrigo, Megan Thee Stallion, Shawn Mendes, Halsey, Camila Cabello och Phoebe Bridgers. Totalt har 160 personer skrivit under. Det skriver Rolling Stone.

Artisterna uppmanar sina fans att stötta möjligheten till reproduktiv hälsa, däribland abort. Den 14 maj hålls även demonstrationer, där hundratusentals personer runt om i USA förväntas demonstrera för aborträtten.

Bakgrunden till protesterna är läckta dokument, som visar att en majoritet av domarna i Högsta domstolen vill omkullkasta den epokgörande HD-domen från 1973 kallad “Roe mot Wade”, som garanterar kvinnor i USA rätten att göra abort fram till den 24:e graviditetsveckan.

HD:s beslut i fallet “Roe mot Wade” har varit en grundpelare i den amerikanska fria aborträtten. Omkullkastas beslutet av Högsta domstolen innebär det i princip att abortlagstiftningen hamnar på delstatsnivå.

Sofia Sundström/TT

The post Grande och Eilish i protest mot abortplaner first appeared on Opulens.

ABORT. Ett tecknat foster spelar huvudrollen i en av norsk films största inhemska succéer. “Ninjababy”, som kretsar kring en oplanerad graviditet, fick fyra priser på Amandagalan tidigare i år.

Vid årets Amandaprisutdelning hade filmen inte mindre än elva nomineringar och vann pris för bland annat bästa regi, manus och huvudroll. Den har också blivit en stor framgång internationellt.

– Nu gäller det att hoppas på att den får publik även i Sverige. Jag vill ju tro att den ska kunna gå hem även hos er, säger regissören Yngvild Sve Flikke när TT träffar henne på filmfestivalen i Zürich.

Att hon säger så beror på den underliga misstro som svensk biopublik ofta visar mot norsk biofilm. När det gäller tv-serier är det däremot annorlunda.

– Jag regisserade fotbollsserien ”Hemmaplan”. Den blev ju väldigt populär i Sverige, konstaterar Flikke.

Abort är omöjligt

”Ninjababy” handlar om 23-åriga Rakel som efter ett one night stand är gravid. Hon vill inte ha barn, hon bestämmer sig för att göra abort. Men det visar sig att hon redan är i sjätte månaden, så abort är omöjligt. Rakel kan knappt ta hand om sig själv och ser moderskap som en omöjlighet? Vad göra?

Samtidigt som hon försöker reda upp sin tillvaro samtalar Rakel med fostret, som i filmen förekommer som tecknad figur. Och det var som tecknad serie det började, Flikke läste en serie av Inga Saetre och de två samarbetade sedan om att skriva manuset.

– Jag ville göra en rolig film om graviditet. När jag själv var gravid tyckte jag det var så fantastiskt att en ny människa växte i mig. Jag ville att Rakel skulle vara gammal nog att ta ansvar, men inte mogen nog att ta hand om ett barn.

“Misstänkliggör oss inte”

Yngvild Sve Flikke vill absolut inte att ”Ninjababy” ska ses som ”en abortfilm”, hon talar varmt om de nordiska abortlagarna och hon talar om det som rättigheter som man inte får röra.

– Det är inte lätt att göra abort, och jag tycker inte om när man misstänkliggör kvinnor och säger att de utnyttjar aborter som ett preventivmedel. Lägg inte det på våra skuldror. Misstänkliggör oss inte, understryker hon.

Premiären i Norge sköts upp flera gånger på grund av pandemin. Den har fått lysande kritik, men hon menar att den kunde ha gått bättre på bio än den gör nu.

– Under pandemin har publiken vant sig vid att sitta hemma och titta på tv-serier. Det kommer att ta tid att komma tillbaka.

Gunnar Rehlin/TT

The post “Jag ville göra en rolig film om graviditet” first appeared on Opulens.

ABORT. Teodora Vásquez dömdes till fängelse i 30 år. Hennes brott: Hon fick ett dödfött barn i landet med världens strängaste abortlagar.

– Hela systemet är misogynt, säger den svenskbaserade filmaren Celina Escher som har gjort dokumentären “The seventeen”.

Teodora Vásquez var gravid i nionde månaden när hon efter ett brutalt rån drabbades av missfall. Hon anklagades för att själv ha dödat fostret och dömdes till 30 års fängelse, utan bevis. Nästan elva år senare fick hon viss upprättelse, vilket skildras i “The seventeen”, som handlar om en grupp kvinnor som delar Teodoras öde.

Dokumentären tar upp hur den stränga abortlagstiftningen i El Salvador leder till att domstolar i vissa fall dömer till 30-åriga fängelsestraff för mord. Det drabbar främst kvinnor som inte har medel att försvara sig.

– När jag förstod att abort var olagligt så blev jag otroligt arg. Jag tog kontakt med en grupp som arbetar för mänskliga rättigheter och kämpar för just de här 17 kvinnorna, säger Celina Escher på telefon från Berlin, där filmen snart får premiär.

Drabbar främst fattiga

Hon är själv född i El Salvador men också delvis uppvuxen i Schweiz och bor sedan två år i Sverige. Det var när hon gick på filmskola på Kuba som hon först blev medveten om den stränga lagstiftningen i El Salvador, lagar som Celina Escher kallar misogyna.

– Den här lagstiftningen drabbar fattiga kvinnor som inte har pengar att vända sig till en privat klinik eller resa utomlands. De har heller inte råd med advokater vid rättegångarna och blir ofta fällda helt utan bevisning.

Hon började 2017 besöka de fängslade kvinnorna som kallas för “De sjutton”. Hon beundrade deras systerskap och fick fin kontakt med deras talesperson, Teodora Vásquez, som blev huvudperson i filmen.

Celina Escher filmade i kvinnofängelset men också runt omkring. Ett stort fokus i “The seventeen” ligger på att skildra kvinnor ur arbetarklassen, som sliter hårt för brödfödan och verkar ha allt ansvar för barnen.

“Vi förlorar rättigheter”

Sedan 1998 är det olagligt att göra abort i El Salvador. Innan dess kunde det gå vid omständigheter som exempelvis våldtäkt, om det fanns fara för moderns liv eller om den gravida var minderårig.

En rad fall med fängslade abortanklagade kvinnor i El Salvador har väckt skarp kritik från människorättsorganisationer på senare tid. Celina Escher påpekar att kvinnogrupper kämpar hårt i landet men att den allt mer auktoritära regimen inte kommer att ändra sig i första taget.

Hon vill med sin film varna kvinnor för att ta sina rättigheter för givna och tar den nyligen förändrade lagstiftningen i Texas som exempel.

– På de flesta ställen där konservativa män kommer till makten så förlorar vi våra rättigheter. På 1970-talet var det förbjudet med abort i Frankrike och de franska kvinnorna reste till Polen för att göra abort. I dag är det tvärtom.

“The seventeen” ska visas världen över, inte minst i El Salvador, och Celina Escher hoppas på debatt.

TT: Hur går det för Teodora nu, har ni kontakt?

– Ja, hon har det bra. Hon är engagerad i en organisation som hjälper kvinnor ur gruppen The seventeen. Även om de är ute ur fängelset så är de ändå dömda juridiskt. Det påverkar deras möjligheter till jobb – och deras hälsa. Både psykiskt och fysiskt har de lidit av att sitta oskyldigt fängslade.

Miranda Sigander/TT

The post Födde dött barn – fick fängelse first appeared on Opulens.

ABORT. De hetaste vinnarkandidaterna på filmfestivalen i Venedig är Pedro Almodóvars “Madres paralelas”, Jane Campions “The power of the dog”, Paolo Sorrentinos “Guds hand” – och en liten fransk lågbudgetfilm om abort.

– Jag önskar jag kunde ta min film och resa till Texas och övertyga dem att se den, säger regissören Audrey Diwan när TT träffar henne i Venedig.

Gunnar Rehlin/TT

The post Lågbudgetfilm om abort kan bli festivalvinnare first appeared on Opulens.

ABORTRÄTT. “Den är speciellt utformad för att göra det svårare för federala domstolar att stoppa abortmotstånd på juridisk väg genom att beväpna rörelsens rättshaverister”, skriver Myra Åhbeck Öhrman apropå den nya lagen som gör att kvinnor i Texas inte längre får göra abort efter graviditetsvecka sex.

Janet Porter är en kvinna som under större delen av sitt liv varit aktiv i kampanjer mot abort och för konverteringsterapi för homosexuella – som hon anklagar för att ha orsakat syndafloden. De senaste 10 åren har hon, genom sin kristna aktivistgrupp Faith2Action, sysslat med lobbyverksamhet för en typ av antiabortlag som fått namnet “heartbeat bill”. Lagen innebär att abort blir olaglig att utföra när det går att upptäcka hjärtslag hos det blivande barnet – vanligen runt sex veckors ålder.

I många år var både hon och hennes lagförslag kontroversiella även i de egna kretsarna. Hon blev kickad från ett kristet radionätverk för att hon sågs som för extrem, och hjärtslagslagar hade inget stöd hos antiabortorganisationerna. Det är inte så konstigt. Ett embryo i vecka sex är två veckor bort från att få kallas ett foster, är fyra millimeter långt, ser ut ungefär som en kidneyböna utan armar och ben, och har ännu inte färdigutvecklade inre organ eller en hjärna.

Många vet inte ens om att de är gravida så tidigt, då de inte upplevt några symptom. I praktiken innebär lagen ett förbud mot 80-90% av alla aborter. Hur kan ett embryo utan inre organ ha hjärtslag undrar du kanske? Det har det inte. Men med ultraljud kan du se fladdret av de elektriska impulser som börjat bildas i området där ett hjärta till slut kommer att växa fram.

Men Porter ihärdade. Hon skickade presenter till lagstiftarna – rosor och nallebjörnar med bultande hjärtan. Hon demonstrerade utanför statshuset i Ohio med en tre våningar hög, hjärtformad ballong. Under deras första förhandling om hjärtslagslagar 2011 kallade hon ett nio veckor gammalt foster som vittne genom att visa en färglagd ultraljudsbild. Förslaget lades ner.

North Dakota blev istället den första staten att införa lagen år 2013. Två år senare bedömdes den vara författningsstridig, då USA:s högsta domstol i en historisk dom från 1973 – Roe v. Wade. beslutat att landets grundlagar ska skydda rätten till kvinnors val att göra abort fram till vecka 13.

Men något håller på att hända med USA:s aborträtt. Dagar efter presidentvalet 2016 sa en leende Janet Porter att Donald Trumps vinst hade gett grönt ljus för abortmotståndare. “Vi kommer att få se pro-life och konservativa domare både i federala och högsta domstolen”.

Den ger privatpersoner rätt att stämma individer som bidrar till genomförandet av en abort civilrättsligt.

Hon hade inte fel. Sedan 2016 har stora delar av det amerikanska bibelbältet antagit hjärtslagslagar i sina delstater. Hittills har de blockerats av högsta domstolen på samma sätt som i North Dakota, fram till i år då den republikanska majoriteten – tre av dem tillsatta av Trump – röstade ner att stoppa Texas egna variant av lagen med fem röster mot fyra.

Senate Bill 8 är en lag speciellt utformad för att göra det svårare för federala domstolar att stoppa abortmotstånd på juridisk väg genom att beväpna rörelsens rättshaverister. Till skillnad från tidigare varianter ger den nämligen privatpersoner rätt att stämma individer som bidrar till genomförandet av en abort civilrättsligt. Det är främst ett hot mot abortkliniker, men även sådana som bara ger råd och stöd kan bli stämda på hundratusentals kronor av av någon helt utan koppling till händelsen. Till exempel på grund ett tips som kommit in via någon av de anonyma visselblåsarsajter lokala antiabortorganisationer redan lagt upp online.

Högsta domstolens beslut att inte lägga sig i, i kombination med att de för närvarande överväger ett fall som skulle kunna ha konsekvenser för det prejudikat som säkrat aborträtten för amerikaner i ett halvt decennium, har skapat en hel del oro. Inte obefogad, då 39% av landets befolkning tycker att abort borde förbjudas nästan helt.

Låt det påminna oss om att vi aldrig får ta våra landvinningar för givna.

The post Vi får aldrig ta våra landvinningar för givna first appeared on Opulens.

ESSÄ. De säger att du inte blir vuxen på riktigt förrän du får barn. Jag säger att du blir inte vuxen på riktigt förrän du står upp för din egen sanning trots att hela världen försöker övertyga dig om motsatsen, skriver Josefine Fischer.

För första gången kände jag kärleken till ett barn. En ful, skrynklig, röd och äcklig varelse. Den mytomspunna kopplingen en mor känner till sitt ofödda barn. Den är så jobbig! Bara kräver utan att ens försöka ge något tillbaka. Den skriker och tar min energi och min uppmärksamhet. Den livnär sig på min livskraft. Dör utan mig, dör utanför mig. Jag kan inte låta den dö. Jag önskade mig verkligen att bli gravid, men kärleken till det lilla livet i min livmoder är ambivalent. Det lever i mig och det är samtidigt en del av mig som inte hör dit. Jag känner min kropp, hur den inte längre är min; jag är ett kärl, en resurs, en behållare för något annat, något större och viktigare än jag själv. Jag måste göra mig själv till den näst viktigaste personen i mitt liv. Den gör mig trött, seg, slut. En mage som står ut och spänner; graviditetshormoner, en uppsvälld livmoder, förberedd på vad som komma skall när varelsen växer och omvandlas till ett barn. Äta sura godisar och fet mat.

The post Frivilligt gravid? first appeared on Opulens.

LYRIK. Abortdemonstration kanske ger aktivistiska associationer men avsikten är enligt poeten själv snarare navelskådande andlig än politisk. Det rör sig mer om att, som Blake, se världen i ett sandkorn eller uppståndelsen i en abortmotståndares plakat. 

1 Kor 15:35-39

skyltarna med fotade foster
enkla kroppar, som stiliserade
röda handavtryck i grottan

texten: En del av kvinnans kropp
eller en liten människa?
en säregen brist på ställningstagande

mig rena i ditt blod,
sjunger jag för damkörsdirigenten
psalmistisk ordföljd omvänd
våldsamt omvänd
omvänd intill oigenkännlighet

församlingens fasa
för att lemmarna som insamlats
och blandats med ett smattrande
ska delas ut igen den yttersta dagen

en del av kvinnans
en och samma kropp
eller
som knastrande brosk
mellan ordens leder

drömmen om att ha en egen
entydig kropp
drömmen om att ha långa vita fingrar
för att plocka i döden
att fatta sig med tänderna
som en sockerbit i ett fat med mjöl

befinnas utbytbar
befinnas eller
som vatten inuti vatten
djur inuti djur

omvänd är också den vacklande
som snurrat med käppen tryckt mot pannan

pingstundret som uppståndelsen
utplånar skillnaderna oss emellan
till var och en hans portion av elden
tårtbitsformad
utmätt likadan

ett provisoriskt svar
för att skilja på oss
leta efter hjärtslag

hjärtat   asymmetriskt
guppar   som ett äpple med en tugga
i en hink med vatten

under leken byts vi av och an

The post Om skyltarna med fotade foster first appeared on Opulens.

När Elin Blom, ena halvan av svenska artistsduon Felin, nåddes av nyheten att amerikanska delstaten Alabama röstat igenom ett totalförbud mot abort kunde hon inte vara tyst. Reaktionen kom snabbt i form av låten No More Sweet Home Alabama. Låten kommer släppas på Spotify inom ett par dagar och alla intäkter kommer skänkas till organisationer som verkar för kvinnors rättigheter.

– Det har varit ett fantastiskt team som sedan bidragit till att skapa denna video på så kort tid, som jobbat intensivt i tron på att kunna göra någon form av skillnad, säger Elin Blom.

Felin är en artistduo där Elin Blom skriver och framför låtarna och Fredrik Etoall är fotograf och står för det visuella uttrycket. De var mitt uppe i att färdigställa sitt debutalbum när Alabamas strikta abortlag klubbades igenom.

Det blev tydligt för Elin Blom att hon behövde göra något, att vara en röst i debatten kring frågan och det naturliga sättet blev att göra detta genom musiken. Så hon pausade jobbet med albumet och tillsammans med fotografen och regissören Fredrik Etoall bestämde hon sig  för att skapa en video för att ytterligare understryka budskapet.

– Eftersom jag verkar i en bransch där män ofta dikterar villkoren, så gör det mig extra angelägen att kämpa för kvinnornas rätt till sin egen kropp. Som kvinna väcker detta starka känslor för mig. Jag blir sjukt provocerad av det som hänt i Alabama och andra delstater i USA.

The post Svenska Felin släpper låt för aborträtten first appeared on Opulens.

ETIK. Abortmotståndare världen över vädrar morgonluft efter att delstaten Alabama i onsdags röstade igenom USA:s striktaste lag som förbjuder abort även vid våldtäkt och incest. För tjugo år sedan träffade jag den då ledande abortmotståndaren i Sverige.

[DISPLAY_ULTIMATE_PLUS]

I de flesta människors liv finns det händelser som ställer saker och ting på sin spets och som kräver att man väljer väg. Kristdemokraten Mikael Oscarsson hade precis haft en sådan omtumlande tid bakom sig inför riksdagsvalet 1998. Valet stod mellan ledarskap för det organiserade abortmotståndet i Ja till Livet och en plats i riksdagen. Han valde det senare.

Stax efter riksdagsvalet träffade jag Mikael Oscarsson för en intervju till tidningen Arbetaren. Jag ville då främst tala med honom om ett annat val. Ett sådant som jag och min fru Carolina hade ställts inför några år tidigare.

The post Alabama blues first appeared on Opulens.

LJUSGLIMTAR. Metoo har öppnat dammluckorna runtom i världen. Anna-Karin Gauding rapporterar från Chile, där många flickor lever i utsatthet och där katolska kyrkan skakas av anklagelser om övergrepp.

Det tar emot att i Chile försöka förklara krisen inom Svenska Akademien och varför det inte blir något litteraturpris i år– att bjuda på den svenska ”misären”, som Kerstin Ekman kallar Akademien. Att Metoo-krisen också nått in i en av världens mest prestigefyllda samling intellektuella är anmärkningsvärt.

Sverige, som i nästan alla internationella jämförelser brukar hamna högst upp i fråga om transparens, goodwill och jämställdhet, framstår med krisen inom Svenska Akademien i ny, oväntat negativ dager. I inlägg efter inlägg i svenska medier – jag läser i Chile Dagens Nyheter och Opulens på nätet – skrivs det om den macho- och tystnadskultur som under tjugo år tystat ner beskyllningar om sexuella trakasserier i en av världens mest prestigefyllda institutioner. Hur förklarar man att den främsta intelligentian i det svenska samhället år efter år lagt munkavle på sig själv eller bara inte velat se?

Metoo har öppnat dörren för anklagelser om manligt maktmissbruk inom film, teater, tv, politik. Kvinnor, här och i Sverige, har vågat stå upp och berätta om närmanden hos överordnade, närmanden som de uttryckligen sagt nej till. De har berättat om hur de tvingats till tystnad för att inte förlora jobb. Och om hur de inväntat ett ögonblick som detta för att bryta tystnaden.

De fortplantar sig som en vågrörelse av mörk energi tvärsöver jorden, nyheterna om sexuella övergrepp och trakasserirer, korruption och maktmissbruk i olika former. Globaliseringen krymper avstånden och nyheterna når oss i realtid. Samma informationsflöden är tillgängliga världen över. Det går inte att värja sig. Nästan ingen institution i samhället går längre fri från anklagelser. Har globaliseringen relativiserat våra moralkoder och vårt handlande i etiska frågor? Eller är det bara så att tiden är inne då allt det som tidigare sopats under mattan ska komma i dagen och synas i sömmarna?

I det moraliska förfall som medierna dagligen matar oss med behöver vi en motbild. Vi behöver kunna tona in på en mer positiv våglängd. Sverige har länge stått för den motbilden i  Chile. Här hyser de flesta sympati och beundran för Sverige. Det finns en hel del likheter mellan de båda länderna, men resonansbotten i frågor om trygghet och välfärd är för flertalet helt olika. Om Sverige fortfarande ligger i topp när det gäller genomsnittslöner, har Chile världens mest snedvridna inkomster. Endast 1 procent av inkomsttagarna i landet tar emot 33 procent av landets samlade inkomster. Ett land med extrema inkomstskillnader och orättvisor föder våld och maktmissbruk. Kan man kräva att en medmänniska utan elementär trygghet ska ha mod att stå upp och avslöja övergrepp som gett djupa ärr i själen?

Chile har nog av sina egna problem – inom kyrkan, polisen, medierna och olika samhällsinsitutioner. I stort sett alla institutioner går igenom kriser. Medierna matar oss med exempel på korruption och övergrepp inom praktiskt taget alla områden i samhället. Inte ens miljöorganisationer som Greenpeace kommer undan.

Paradoxalt nog är Chile, som har den starkaste ekonomin och demokratin i Latinamerika, ett i många stycken modernt land, präglat av starka kontraster i moralfrågor. Nyligen antogs efter långa diskussioner i kongressen en abortlag som medger abort i särskilt känsliga fall. Den högerregering som tillträdde i mars såg omedelbart till att nagga lagen i kanten och medge samvetsskäl för läkare och sjukhus att neka abort.

I förra veckan  avled en liten flicka på ett och ett halvt år, Ambar, efter att ha blivit utsatt för våldtäkt av en nära släkting. SENAME, den offentliga institution som tar hand om barn som lever under svåra förhållanden, hade inte agerat i tid. Ett nytt och hälsosamt fenomen är att allmänheten inte längre tiger. De höjer sina röster på gator och torg, i Chile som i Sverige.

Begravningen av lilla Ambar följdes av hundratals ursinninga grannar som ville få förövaren dömd till döden och som hindrade mamman från att komma till tals vid graven. Medan abortmotståndarna högljutt och storvulet uttalar sig om försvar för livet, kommer tusentals oönskade barn, som Ambar, till världen utan elementära förutsättningar för ett liv med rättigheter.

I Chile har samtidigt och parallellt med allt detta filmen En fantastisk kvinna av Sebastian Lelio vunnit en Oscar för bästa utländska film. Filmen är från början till slut en anklagelseakt om övergrepp mot transsexuella.

Även om katolska kyrkan de senaste tjugofem åren har förlorat mark som moralens väktare, rör det sig fortfarande om en sluten samling biskopar som håller varandra om ryggen. När påve Francisco nyligen besökte Chile fick han gång på gång frågan om sexuella övergrepp mot pojkar inom kyrkan. Gång på gång svarade han till allmänhetens besvikelese att han inte kunde tro på ryktena, att det saknas bevis.

De tre manliga offer som höjt rösten efter fyrtio års tystnad uttryckte djup besvikelse över påvens svar. De var barn när en skrupelfri biktpräst utsatte dem för känslomässig manipulation och sexuella övergrepp. Först nu har de vågat ifrågasätta sin andliga ledare.

Kort efter påvens besök kom dock en av Vatikanen utsänd biskop till Chile för att samla in vittnesmål. Följden blev att dessa tre modiga män inbjöds att vistas en vecka i påvens bostad i Rom. Påven erkände för första gången att han misstagit sig och bad offentligt om förlåtelse. Männen fick till slut moralisk upprättelse.

På samma sätt som krisen inom Svenska Akademien har blivit viral, spreds de tre chilenarnas presskonferens över världen. Vad de sade? Att övergreppen inte kan betraktas som synder, utan som ren och skär brottslighet. Att förövarna måste ställas inför domstol och att Chiles president måste se till att övergrepp mot minderåriga inte preskriberas. Politisk opportunisim eller ej; redan dagen efter formulerade president Piñera en skrivelse till kongressen att denna typ av brott aldrig ska kunna preskriberas. Det hände något. Och Riksrevisionsverket rev i dagarna upp regeringens försök att inskränka aborträtten. Strimmor av ljus.

The post Det finns ingen tydlig motbild längre first appeared on Opulens.