HÅGKOMST. “Vi måste fortsätta kungöra sanningen för att de tusentals oskyldiga människor, varav 102 barn, som dödades i blodbadet inte ska ha mist sina liv i onödan.” Haris Agic uppmärksammar att det denna sommar är trettio år sedan Prijedormassakern i Bosnien inleddes.

2022 markerar 30 år sedan Prijedormassakern – blodbadet och folkmordet i min hemstad i Bosnien – började. Vi slaktades i tusentals. Bokstavligen. Vi våldtogs, förnedrades, misshandlades, fängslades och dödades besinningslöst varje dag under loppet av 3 år. Män, kvinnor, sjuka, gamla, barn… ingen gick säker. Bland de över 3 000 lik som denna massaker lämnade efter sig fanns 102 barn. Barn!

Bosniens krigshistoria är till denna dag i stort sett ett oändligt politiserat tema. Än idag, trettio år senare, är denna etniska rensning som utspelades mellan 1992 och 1995 fortfarande så pass svårsmält att de flesta skolböcker i historia knappt vågar nämna den. Kanske med några få undantag, sådär i förbifarten, om alls, för att inte skapa oro och traumatisera elever runtom i världen.

Av allt att döma så verkar läget i de bosniska skolorna vara ännu värre. Antigen så erbjuds eleverna en tunn och tafatt beskrivning av folkmordet för att undvika att skapa spänningar mellan barn med olika nationaliteter. Eller, i de mer etniskt homogena byar, städer och skolor, så indoktrineras barn med en förfalskad historia som om världen utanför inte existerade.

Så, här är vi, tre decennier senare, och ännu har ingen bland stadens tjänstemän eller politiker erkänt den systematiska slakten av den icke-serbiska populationen. Ingen har erkänt sin skuld i det som har hänt. Ingen har gått med på att låta upprätta ett minnesmonument för de 102 barn som kallblodigt dödats under den perioden. Serbiska slaktare har däremot hedrats som hjältar med ett stort monument i stadens hjärta. Men alla offren och deras efterlevande lämnas med ingenting; ingen upprättelse, inget erkännande, inget monument. Ingenting!

Vi som överlevt måste fortsätta kungöra sanningen, hur obekvämt den än må ses av omgivningen. Inte av hämndlystenhet – hämnd är en destruktiv kraft som aldrig leder någonvart. Och inte heller för att skipa rättvisa – det finns ingen rättvisa! Oavsett vad som händer, vilka krigsförbrytare som fångas och döms i den Internationella krigstribunalen i Haag, så finns det ingen rättvisa! Det som har hänt kan aldrig ställas tillrätta och mänskligheten har en hel evighet framför sig för att begrunda volymen och vidden av den skuld och skam som belastar oss på grund av att vi överhuvudtaget lät det hända.

Vi måste fortsätta kungöra sanningen för att de tusentals oskyldiga människor, varav 102 barn, som dödades i blodbadet inte ska ha mist sina liv i onödan. Till syvende och sist måste vi fortsätta för att omvärlden faktiskt behöver ta in och processa denna sanning, även om den riskerar att förstöra lillördagshålligång eller kommande fredagsmys.

The post Vi överlevare måste fortsätta berätta first appeared on Opulens.

KULTURNATT. Kulturnatta i Göteborg arrangeras för 30:e året i rad den 29:e och 30:e oktober och förlänger evenemanget till två dagar för att fira jubileumet. Fria kulturutövare skapar helgens kulturfestival tillsammans med Göteborgs Stad.

I helgen arrangeras Kulturnatta i Göteborg för 30:e gången och sträcker sig över två dygn istället för ett. Till den årliga kulturfestivalen kan vem som helst arrangera en programpunkt, som i år har blivit 150 stycken. Teatrar, gallerier, ateljéer, biografer och kulturhus håller öppet och bjuder in allmänheten till stadens samlade kulturliv med fri entré.

– Det blir en härlig mix av stort, smått, högt och lågt, som det brukar vara. Alltifrån ateljébesök hos konstnärer till specialprogram på institutionerna som Göteborgs Konstmuseum, Konsthallen eller Stadsmuseet, säger Björn Duivenvoorden, projektledare Kulturnatta, kulturförvaltningen.

Stadsbibliotekets trappa blir en scen under Kulturnattas två dagar och bjuder in aktuella musiker, författare och poeter till en after work. På Göteborgs stadsmuseum visar Generationsteatern Jeanette Forslunds Kvinndom, mod och morska kvinns, som speglar kvinnors villkor från Brödupproret 1917 fram till dagens Metoo. Den temporära konsthallen Jenin Grill Konsthall inleder sin första och sista Kulturnatta med release av tidskriften Gläntas senaste nummer och besök av författare och konstnärer som delar med sig av sina bästa metoder.

Kulturhuset Blå Stället har en workshop för personer med funktionsvariationer att skapa ett demonstrationståg av lera utifrån vilka frågor deltagarna tycker är viktiga att lyfta. ISHR Sweden (International Society for Human Rights) ordnar filmvisning av den prisbelönta dokumentären Letter from Masanjia, om en mamma från Oregon och en samvetsfånge från Kina som fick diktaturen att stänga hundratals arbetsläger. Det och mycket mer står på helgens program.

Det var kommunpolitikern Monica Påhlsson som gav förslag till en kulturnatt i Göteborg för 30 år sedan efter att ha besökt ett liknande evenemang i Linköping och sedan dess har den pågått. Duivenvoorden liknar Kulturnatta vid ett stort mingel i staden, där det skapas synergier mellan små aktörer och större institutioner som lyfter varandras program.

– Det som gör Kulturnatta så speciell är att så mycket händer på en komprimerad tid, och att det är gratis sänker tröskeln för människor att gå ut och uppleva mycket tillsammans, avslutar Duivenvoorden.

The post 30årsjubileum för Göteborgs Kulturnatta i helgen first appeared on Opulens.