179 resultat hittades.
KORRUPTION “Litteraturkritiker, kulturchefer, förläggare och akademiledamöter super, knullar, minglar och hyllar varandras böcker, gärna i förstadagsrecensioner, och till råga på allt elände tyder mycket på att denna brist på integritet och yrkesansvar belönas med stora summor av pengar av den högsta maktinstansen för litteraturen
UPPGÖRELSE. “Det som är verkligt tilltalande i Kärlek liksom är att boken utöver att vara en realistisk skildring av den komplicerade far- och son relationen kanske är något så ovanligt för samtidslitteraturen som det underfundiga marxistiska ramverket”, skriver Cecilia Persson.
“I de stadsdelar som utmålas som bakåtsträvande, förtryckande och i behov av assimilering så blomstrar poesin och berättarkonsten”, skriver Amra Bajric.
GENERATIONSROMAN. “Gång på gång gestaltas känslan av förlust, av bedrövelse och berövande av något som aldrig riktigt blir påtagligt”, skriver Erik Cardelús om Isabelle Ståhls kritikerrosade roman Just nu är jag här.
EGENMAKT. Ibland händer det att jag vaknar med en fras i huvudet och idag var en sådan morgon: ”Att skriva är som att göra rent ett sår.”
#METOO “Slavoj Zizek menar att kvinnor utnyttjas sexuellt knappast är någon nyhet, däremot är det nytt att kvinnor nu exponerar skuggsidan av det officella talet om jämställdhet och ömsesidig respekt.
DISKUSSIONSKLIMATET. “De förfäktar inte längre åsikter utan förmedlar bara fakta.” Erik J Rudvall om de som äger och säger Sanningen.
ARBETSVILLKOR. “Att som manlig regissör använda utmattning, trakasserier och förödmjukelser för att få kvinnliga skådespelare att prestera på ett visst sätt är tyvärr inget ovanligt, och frågan har blivit än mer aktuell i och med den senaste tidens #metoo-rapportering”, skriver Karolina Bergström.
MUSIKINDUSTRIN. “Hur ofta har inte epitetet kvinna gått före musiker, hur ofta har inte tjej betonats istället för band och hur ofta handlar inte frågan om att vara istället för att spela? Otaliga gånger. Ofantligt ofta”, skriver Linda Bönström.
