KONST. Monica Sjöö kritiserades och censurerades i sin samtid. Nu, 18 år efter sen svensk-brittiska konstnärens död, får hon för första gången en museiutställning på Moderna i Stockholm, tillsammans med samtida klimatpolitiska plakat. 

Monica Sjöö
Den stora kosmiska modern
Moderna museet, Stockholm
Utställningen pågår under perioden 13 maj-15 oktober

Monica Sjöö föddes 1938 i Härnösand men levde och verkade som konstnär i engelska Bristol. Hon väckte upprörda känslor och möttes av mycket kritik i sin samtid. När hennes förlossningsportsätt God Giving Birth ställdes ut 1969 åtalades hon för brottet obscenitet. 

Det verket, bland många andra ur gudinnefeministen Monica Sjöös produktion, ställs nu ut i Den stora kosmiska modern på Moderna museet i Stockholm.

Målningarna är i stor skala ofta textsatta med typografi hämtad från den tidens politiska affischer. Radikala budskap flyter samman och integreras med nyhedniska häxmotiv och födande kvinnor. Engagemanget i miljö- och kvinnokampen flätas samman med andliga uppfattningen om den stora modern. Budskapet är att förtryck av kvinnor och exploatering av naturen, är att bruka våld mot den stora kosmiska modern.

– Monica Sjöös konstnärskap riktade sig aldrig inåt, hennes konst ville skapa politisk förändring. Hon rör sig i tandem med olika politiska rörelser och områden i sin samtid, säger curator Jo Widoff. 

Utöver måleriet var Monica Sjöö också skribent, feminist, aktivist, ekohäxa och anarkist. I utställningen ingår också dagsaktuella banderoller och plakat från Fridays for future som en fortsättning på Monica Sjöös miljöpolitiska och feministiska aktivism.

Curatorn menar att det inte var en medveten idé från början att utställningen skulle vara dagsaktuell. Projektet bestod i att till en början restaurera, katalogisera och dokumentera Sjöös samlade verk. 

– Utställningen började som ett konsthistoriskt projekt men visade sig med tiden vara aktuell idag när vi ser stora länder rulla tillbaka aborträtten och ett läge i svensk politik där inga ansträngningar för att rädda klimatet görs, berättar Jo Widoff. 

Den djärva banbrytande stilen är tidstypisk för det sextio- och sjuttiotal när verken skapades. Ett avloppsrör i ett skrev gestaltar det manliga idealet. Men budskapet är aktuellt också i vår tid. 

Den kosmiska modern visas till den 15 oktober 2023 på Moderna museet. 

The post Kosmisk moder möter Fridays for future  first appeared on Opulens.

NOVELLSAMLING. I ett decennium har Emma Karinsdotter skrivit de skruvade studier som nu ges ut i bokform. Det är absurdism för barn, med variations- och detaljrika illustrationer av Marcus-Gunnar Pettersson. 

– En novell handlar om en tappad tand som försöker ta sig tillbaka till munnen, för den har det så underbart där. Det är många barn som nyligen tappat tänder som kan relatera till det, säger Emma Karinsdotter, författare till nyutkomna novellsamlingen Ovetenskapliga studier – Nio bevis för saker som förmodligen aldrig har hänt. 

Stoffet och de absurdistiska uppslagen har författaren samlat på sig i flera år. Bokens första berättelse skrev hon redan 2012. Den blev till en början refuserad av förlaget som tyckte den var allt för konstig som barnboksdebut. Först nu, med fyra böcker om Sambakungen i ryggen, ges hon förtroendet att ta med läsarna på en absurdistisk berg- och dalbana. Hon menar att novellerna tjänat på att ligga i byrålådan ett tag. 

– Vissa karameller blir inte så goda när man sparat dem ett tag. Påskäggsgodis från 2017 är inte alltid så himla gott. Den här karamellpåsen hoppas och tror jag blev godare av att sparas på.

Ovetenskapliga studier är hennes första bok att illustreras av Marcus-Gunnar Pettersson. Hans bredd i stilar och teknik, att han har en penna med många fingrar, som författaren uttrycker det, är skälet till att valet föll på honom. Novellernas olikheter i genre och stämning avspeglas också i de tillhörande teckningarna. En berättelse är ritad i en Cartoon network-aktig stil med stora ögon, en annan är svartvit och läskig, och en tredje är ritad helt i blyerts. 

– Jag fastnade för Emmas texter direkt, för hon har en ton som påminner mycket om saker jag läste när jag var liten. Hon och jag möttes första gången på en förlagsmiddag på Bonniers för många år sen. Det var lite tråkigt så vi började leka med maten och prata om Roald Dahl och våra referenser som var rätt liknartade. Jag och Emma har en liknande ton i det vi gör, säger Marcus-Gunnar Pettersson. 

Utöver duons gemensamma favoritförfattare Roald Dahl nämner han Sven Nordqvist som tecknade Pettson och Findus och Don Rosa som skapade Kalle Anka-serier som influenser. Fastän Marcus-Gunnar Pettersson och Emma Karinsdotters har olika roller är det ett tätt samarbete som lett fram till de nio studierna.  

– Jag skrev berättelserna, men vi har skapat den här världen tillsammans. Ibland när jag kört fast i någon text har han fått läsa och tycka till. Och han är en illustratör som delat med sig av mycket skisser så jag har fått vara med i arbetet. Vi har kunnat tänka tillsammans som en stor superhjärna. Boken är en hyllning till fantasin, även om det är tråkigt med hyllningar, säger Emma Karinsdotter till Opulens. 

Ovetenskapliga studier – Nio bevis för saker som förmodligen aldrig har hänt är 160 sidor tjock och utgiven på Bonnier Carlsen. 

The post En hyllning till fantasin first appeared on Opulens.

KRIGSFILM. En guldgrävare råkar i luven på tyska soldater när den westerninspirerade Sisu går upp på biograferna. Filmen är en platt romantisering av den finske mannens uthållighet i en karg nordlig miljö. 

Sisu
Betyg:

Genre: Action, krig
Språk: Finska
Premiär: 14 april 2023
Regi: Jalmari Helander
Med: Jorma Tommila, Aksel Hennie, Mimosa Willamo
Speltid: 1 timme 31 minuter
Åldersgräns: 15 år

Filmen utspelar sig i det nordligaste Finland år 1944 och handlar om en krigsfront som spelfilmskamerorna inte varit nämnvärt riktade mot – Lapplandskriget. Huvudpersonen, en redig finsk eremit med stenansikte vaskar fram guldklimpar. På väg mot staden och växlingskontoret råkar han på nazityska soldater varpå en 90 minuter lång kamp om guldet inleds. 

Att filmen är finskspråkig kan tänkas skrämma iväg biobesökare i onödan. All dialog går nämligen att krita ner på ett halvt A4-ark. Huvudpersonen är karaktäristiskt tystlåten och ger som mest ifrån sig morrande läten. Nazisterna, natsiter på finska, talar i vanlig ordning engelska med tysk brytning.

När guldgrävaren rider mot en fond av kargt kalfjäll fungerar Finlands prärie oväntat bra som skådeplats för en västernrulle. De fulländade landskapsbilderna är som hämtade ur en Red dead redemption-fantasi, fast med mulet väder och hård kuling. Cowboypubliken lär känna igen våldet och bildspråket från västernfilmer, i denna pirogwestern. 

Krigsfilmskonnässören däremot, den som kräver historisk korrekthet, kommer irriteras av MacGyver-figuren i huvudrollen, som på de mest påhittiga och osannolika vis tar sig oskadd ur de svåraste av knipor. Gubben överlever varenda konfrontation med soldaterna. Han simmar outtröttligt i geggamoja och sicksackar mellan landminor på ett förutsägbart vis. Avsaknaden av svagheter, sisu, som filmen bärs av är också det som gör huvudpersonen endimensionell. Somliga hade hellre sett en historia med mer bäring i verkligheten om de finländare som faktiskt gjorde livet surt för nazisterna i andra världskrigets slutskede. 

Filmen försöker förvisso inte heller fördjupa karaktärerna, istället har man lagt krutet på just krut och gränslöst brutalt våld. Det är en film för den som mår gott av närbilder av lortiga sår, spikar i fötter, knivar genom huvuden och lik dinglande i telegrafstolpar.

En kritiker iförd hawaiiskjorta i bänkraden bakom undertecknad skrattar gott åt hur soldaterna ramlar tokroligt medan litervis kroppsvätskor spills och benstumpar far hejvilt. Det är skickligt gjort men likväl våldsunderhållning, helt utan känslor. 

Filmen är mer än något annat en romantisering av den urfinske mannen. Huvudpersonen ska med sin, lortighet, uthållighet och tystlåtenhet personifiera finskheten själv. Sisu, ett begrepp lika uttjatat som danskans hygge och svenskans lagom. 

– Det handlar om att inte ge upp. Och det gör han inte. Vi har ett ord för det i Finland som är omöjligt att översätta, säger en av de finska karaktärerna efter att hon just översatt sisu till att inte ge upp. 

Sisu har premiär på biograferna den 14 april. 

Sisu
Betyg:

Genre: Action, krig
Språk: Finska
Premiär: 14 april 2023
Regi: Jalmari Helander
Med: Jorma Tommila, Aksel Hennie, Mimosa Willamo
Speltid: 1 timme 31 minuter
Åldersgräns: 15 år

The post Finländskt pangpang helt utan känslor first appeared on Opulens.

FOLKMUSIK. Folk- och Världsmusikgalan går för tolfte gången av stapeln. Årets galakonsert och prisutdelning arrangeras i Skellefteå. 

Efter pandemiåren är Folk- och Världsmusikgalan tillbaka i verkligheten. Det är den tolfte galan i ordningen och årets festligheter går av stapeln på Sara Kulturhus i Skellefteå 14 och 15 april. I de toppmoderna faciliteterna i världens fjärde högsta trähus ska sju priser delas ut under galakvällen 15 april, bland annat till årets artist.

Nominerade till artistpriset är flamencodansaren Pia Pohjakallio, argentinsk­malmöitiska tango­orkestern Orquesta Tangarte, folkjazztrion Lena Jonsson Trio, volkalgruppen Kongero samt folkmusikbandet Hoven Droven. Också ett hederspris tilldelas den som bidragit till att utveckla det traditionsbaserade kulturarvet inom musik och dans.

The post Världen kommer till Skellefteå på fredag first appeared on Opulens.

SVERIGEAKTUELL. Den mångfacetterade avantgardekonstnären Laurie Anderson är i Sverige, aktuell med en utställning, på Moderna museet, tillägnad hennes svenske farfar. 

Laurie Anderson kommenterar samtidshändelser i bilder, filmer, skulpturer och text. Från den 1 april till den 3 september visas Looking into a mirror sideways på Moderna museet.

– När jag lyssnade på Bergmans filmer hörde jag ett återkommande ord. Ordet föregicks alltid av tystnad och följdes av tystnad. Ordet var ingenting. Jag är inte svensktalande så jag frågade mig vad ordet betydde. Ingenting. Jag har försökt göra en utställning om ingenting, säger Laurie Anderson på presskonferensen inför utställningen Looking into a mirror sideways. 

Den New York-baserade allkonstnären Laurie Anderson som ställer ut på Moderna museet berättar vidare att Bergmanexperter har skickat henne ett montage med alla gånger ordet ingenting nämns i Ingmar Bergmans filmer. Men Bergman är inte den enda som lockat henne till Sverige. Utställningen är tillägnad Laurie Andersons svenskfödde farfar Axel Efraim Andersson (1881–1963) som kom till Chicago från Göteborg. 

I ett dunkelt rum slipar 19 mänskliga figurer i smurfhöjd knivar. Det är en lek med proportioner som kommenterar 6 januari 2021, dagen då den amerikanska kongressen stormades.

– Jag älskar små människor, säger Laurie Anderson. Jag gjorde min första lilla människa redan 1974. Det här verket handlar om den där dagen när de var ute efter blod. Samtidigt tycker jag om ljudet av knivar som slipas. 

De små knivsliparna kontrasterar en massiv skulptur i det intilliggande rummet, på vilken det projiceras en statslös Guantanamofånge som berättar om tortyr. Att involvera fångar i sina verk har länge varit ett tema i Laurie Andersons konstnärskap.Den stora mannen och de små människorna är samtidskommenterande konst, ändå vill upphovskvinnan inte kalla sig själv aktivist. 

– Att genom sin konst göra politiska ställningstaganden påminner om propaganda, att med hjälp av bilder ändra folks åsikter. Jag skapar saker som ni sedan tittar på, det är tillräckligt. Ni behöver inte mig för att begripa att världen är orättvis, det vet ni redan. Det här är inget Ted talk. Samtidigt kan jag inte föreställa mig en värld där alla är lyckliga, det vore som någon Disneyfilm, säger Laurie Anderson. 

– Jag är misstänksam mot AI, även om jag själv ibland använder mig av det. AI kan lyssna, ta in och upprepa det andra sagt, men det är inte detsamma som att tänka. Det är en teknik som mest handlar om ensamhet, säger Laurie Anderson. 

Tveksamheten kring AI till trots ligger Laurie Anderson i framkant vad gäller tillämpandet av den senaste state of the art-tekniken. Till utställningens modernare inslag hör en interaktiv VR-upplevelse. I en tredimensionell värld flyger museibesökaren bland dinosaurier, bildade av kemiska formler och vita streck. En för somliga åksjuketriggande åktur. 

– Det är en kvart kvar av filmen, säger museivärden när Opulens något yra reporter tar av sig VR-glasögonen. 

–Jag gillar VR. Man måste använda hela kroppen, till skillnad från statisk film på duk, säger Laurie Anderson på presskonferensen. 

Utställningen visar också äldre verk av den form- och genreöverskridande konstnären, däribland en talande get och hennes egentillverkade instrument. Laurie Anderson har en bakgrund som violinist, något som hörs i utställningens ljudlandskap. 

Till filminslagen hör hundfilmen Heart of a Dog (2015) som inleds med en Konsumlogga, en subtil Sverigehyllning. Med en intensiv klippning och Laurie Andersons ljudboksröst berättas historien om hur hon förlöser en terrier, hunden klinkar därefter piano, paddlar kajak och dör i en saccosäck. Berättelsen vävs samman med konsekvenserna av terrordåden den 11 september 2001. 

Sedan tio år tillbaka är hon änka efter rockartisten Lou Reed (1942–2013). De var gifta i fem år men hade träffats och börjat umgås långt tidigare. En SvD-skribent med definierade plastbågar står pratar vid ett porträtt av henne och maken, och ställer frågan: 

– Hur intressant vore Laurie utan Lou Reed? 

Undertecknad föreslår att paret möjligen förstärkte varandra, hon gav honom av sin avantgardistiska punkkredd och han gav henne av sin rockpublik. 

– De förstärkte varandra som en dynamo, säger SvD-mannen. 

The post Laurie Anderson gör ”en utställning om ingenting” first appeared on Opulens.

AKTIVISM. Asylrättsaktivisten EvaMärta Granqvist är sedan 2018 aktiv i nätverket “Nu är det nog” som hon nyligen företrädde på ett politiskt möte i Göteborg. Dagens stränga migrationspolitik har hon inget till övers för.

– Vi får jobba i skift för att orka. Det är omöjligt att orka hela tiden så vi försöker ta pauser och försöka dela med oss av glädjeämnen, säger EvaMärta Granqvist

Att demonstrera för flyktingars rättigheter är i den politiska samtiden en kamp i motvind varför EvaMärta Granqvist betonar vikten av att arbeta tillsammans med andra. Som ett glädjeämne i mörkret nämner hon de afghanska ungdomar som åtta år efter att de kommit till Sverige fått stanna tack vare gymnasielagen. 

– De har etablerat sig här och vi är många som gläds med dem när det går bra för dem. Men de smutskastas ändå systematiskt, inte bara av SD:s så kallade hatsvans. Just gruppen ensamkommande ungdomar från Afghanistan smutskastas systematiskt av vanliga privatpersoner. Det är de vanliga invektiven som man inte vill ta upp här, de kallas bidragstagare, skäggbarn, att de har ljugit om sin ålder, de har kastat sina pass, säger EvaMärta Granqvist. 

Hon företrädde i torsdags, den 16 mars, sitt nätverk Nu är det nog på ett av Vänsterpartiet arrangerat stormöte i göteborgska Angered under rubriken Tidöavtalet – hotet mot demokratin. Flera organisationer samlades för att kritisera regeringssamarbetet . EvaMärta som har en bakgrund i partiet som ersättare på kommunal nivå, var på plats i egenskap av flyktingaktivist för partipolitiskt obundna Nu är det nog. 

– Vi har tusentals unga arbetsföra och svensktalande ungdomar i Sverige som inte får arbeta, samtidigt pågår den här den här systematiska smutskastningen från de här hatande privatpersonerna, sanktionerade numera från högsta politiska ort. Hela Tidöavtalet i sig bygger på en kass människosyn som har normaliserats genom åren, säger EvaMärta Granqvist. 

Det löst sammansatta nätverket har en rad politiska krav på migrationsområdet som handlar om att återinföra permanenta uppehållstillstånd som norm samt låta alla ensamkommande unga stanna oavsett nationalitet. Den som står bakom något eller flera av punkterna får använda gruppens namn. Till rörelsens medialt uppmärksammade demonstrationer hör marscher med svarta paraplyer och utställda kvarblivna skor som påminner om flyktingar som tvingats lämna Sverige. 

Från asylaktivisternas håll betonas att den stränga migrationspolitiken inte började med Tidöavtalet men att den nya politiken innebär ännu en förflyttning i repressiv riktning. EvaMärta Granqvist påminner om att det var en socialdemokratisk regering som tecknade det kritiserade återtagandeavtal som lett till återsändandet av afghaner till Afghanistan. 

– Det här avtalet beskrev migrationsminister Morgan Johansson offentligt som en framgång för Sverige. Då tänkte jag: oj då vilket misstag, det där kommer han få äta upp. Han kommer få ta tillbaka det när partimedlemmar tar honom i örat. Så här gör vi inte i Sverige. Men så blev det inte, hela partiet har ställt sig bakom den här politiken och med Morgan Johansson i spetsen fortsatt att kratta manegen för främlingsfientliga krafter som får ett större inflytande, säger EvaMärta Granqvist från Nu är det nog. 

The post “Vi har fått nog av främlingsfientligheten” first appeared on Opulens.

RÄTTSPOLITIK. Regeringen vill ge ordningsvakter ökade befogenheter, något som människorättsorganisationen Civil rights defenders motsätter sig. De menar att rättssäkerheten äventyras. 

Högerregeringen stöper om ordningsvaktslagen. Lagen som föreslås träda i kraft 1 januari 2024 var nyligen på en remissrunda under vilken den kritiserades av instansen Civil right defenders.  

Det rör sig om förslaget att ge ordningsvakter tillåtelse att visitera omhändertagna människor i syfte att fastställa deras identitet, samt transportera dem bort från platsen, något Civil rights defenders anser kan leda till rättsosäkerhet och flera fall av rasprofilering. De menar att de mänskliga fri- och rättigheterna inte får inskränkas utöver vad som är tillåtet när tvång och våld utövas. 

The post Kritik mot ny ordningsvaktslag first appeared on Opulens.

PENSIONSPENGAR. En rad organisationer och privatpersoner polisanmälde idag AP-fonderna för eventuellt olagliga investeringar i moçambikiska gasanläggningar. 

En polisanmälan har upprättats riktad mot de allmänna pensionsfonderna för deras innehav i företag kopplade till ett naturgasprojekt i Moçambique. Bakom initiativet ligger ett tiotal organisationer och privatpersoner, däribland Afrikagrupperna och Gudrun Schyman som menar att pensionsfondernas investeringar riskerar att leda till att miljö och människor kommer till skada. Den tidigare vänsterparti- och feministiskt initiativ-ledaren är idag aktiv i Klimatalliansen. Nu vill anmälarna undersöka huruvida innehavet kan utgöra ett brott. 

Flera av de allmänna pensionsfonderna har investerat i företag som leder ett naturgasprojekt i provinsen Cabo Delgado i Moçambique. Projektet bedöms kunna leda till konflikter, tvångsförflyttningar och därtill innebära omfattande negativ miljöpåverkan. 

– Enskilda individer kan inte välja vilka företag AP-fonderna köper aktier i. Därmed gör fonderna svenska folket till medbrottslingar mot deras vilja, säger Louise Lindfors, generalsekreterare för Afrikagrupperna i ett pressmeddelande. 

The post Schyman och Afrikagrupperna polisanmäler pensionsfonder first appeared on Opulens.

VERNISSAGE. Abstrakta färgexplosioner, hijabis i folkdräkt och lokal konst. Botkyrka konsthall visar i sin vårutställning Matters of the heart upp kommunens konstskatt tillsammans med helt nya verk. 

Botkyrka konsthalls bjöd på nyinköpt konst, fikabröd och i entrén stod en discjockey för musiken när Opulens var på plats under invigningen av Matters of the heart. Det är Botkyrkas rika konstsamling som visas upp. Äldre offentlig konst från arkiven möter nyinköpta verk av samtida Botkyrkabaserade konstnärer. Verket som fått ge namn till utställningen är skapat av Saba Tadele Gebrewold och återfinns på den mintgröna väggen i konsthallens mitt. 

– Den här mer sprudlande. Nu är det vår, sommar och nya tag, säger Saba Tadele Gebrewold. 

Hennes två, av Botkyrka kommun inköpta verk, skiljer sig från hennes tidigare målningar som präglats mer av naturfärger. De nya ljusa färgerna och skarpa kontrasterna förklarar hon med att en sak hänt i hennes liv. Utöver den privata förändringen menar hon att vernissagen i sin helhet skiljer sig från konsthallens förra mörkare utställning. Den handlade nämligen om de återkommande skjutningarna som framför allt inträffar i Stockholms förorter.  

– Jag målar intuitivt i upp till tio lager akryl. Abstrakt konst är ovanligt i Sverige, speciellt bland icke-vita, är jag en av få abstrakta konstnärer här, säger hon. 

När Saba Tadele Gebrewold berättar vidare om abstrakta konstens ursprung i 60- och 70-talets USA avbryts hon av en konsthallsbesökare som pekar på verket Matters of the heart och säger emot henne:  

– För mig är den här inte alls abstrakt. 

I samma somriga anda men med andra motiv och metoder verkar den Botkyrkabaserade konstnären Agija Mikelsone som målat akvareller i tio års tid. Hon står för ytterligare nyinköpta verk. 

– Akvarell är en teknik som är svår att hantera. Jag lärde mig att jag inte kan kontrollera allt, det går inte att förutse resultatet. Man måste följa processen, säger Agija Mikelsone. 

Mot en gredelin fondvägg syns verken som föreställer kvinnor med huvudduk i somriga, natursköna miljöer bland prunkande prästkragar och rosbuskar. Under invigningsdagen har konstnären lyssnat på besökarnas reaktioner. 

– Folk blir överraskade av alla detaljer men undrar varför det inte finns några hela ansikten. Det är för att jag inte vill visa någon speciell person, utan istället vill att varenda hijabi ska känna igen sig, säger Agija Mikelsone. 

Att i målningarna placera hijabis iförda en svensk folkdräkt är något som kan väcka debatt, något konstnären är medveten om.  

– Vi hijabis utstår diskriminering varje dag. Jag har inte alltid varit muslim så jag har märkt skillnader i blickar och bemötande jag får när jag burit och inte burit hijab. Därför är det viktigt att visa hijabis på fler positiva platser, säger Agija Mikelsone. 

De nya inköpen har en särskild referensgrupp valt ut och som komplement har konsthallen genom efterforskningar valt tidigare verk inköpta sedan 80-talet. En av utställningens två curatorer är Maria Johansson

– Man ska komma hit om man vill bli inspirerad och glad. Utställningen är som en godispåse, man får smaka på olika uttryck och känslor, säger utställningens curator Maria Johansson. 

Hon menar att de försökt få en så stor variation i utställningen som möjligt. Observera att curator i konstvärlden ofta stavas med c och inte har nämnvärt yrkesmässigt gemensamt de kuratorer som tröstar skolelever och arbetstagare. Utställningen Matters of the heart öppnades den 11 mars och pågår till den 27 maj på Botkyrka konsthall i Fittja centrum.

The post “Utställningen är som en godispåse” first appeared on Opulens.

LITTERATUR. Ett av årets teman under Bokmässan 2023, i Göteborg, är judisk kultur. Medarrangören Judisk kultur i Sverige kan redan nu presentera en rad internationella författarnamn till mässan. 

Jerusalemfödda romanförfattaren Hila Blum, polska arkitekten Daniel Libeskind och kanadensiska journalisten Judy Batalion kommer till Svenska mässan i september. Också den nyligen Pulitzerprisade Joshua Cohen, aktuell med den satiriska romanen “The Netanyahus” deltar.

Ett bärande inslag utgörs av den judiska berättartraditionen från Gamla testamentet till samtidslitteraturen. 

—Årets tema Judisk kultur är världsomspännande och universellt. Vi ser fram emot att sätta ljus på den judiska kulturen i olika uttrycksformer med rötter i historien och en stark koppling till nutiden.  Vår förhoppning är att ge en variation av inblickar i den mångfacetterade judiska kulturen och dess rika litterära tradition, säger Lizzie Oved Scheja, VD för Judisk kultur i Sverige i ett pressmeddelande.

Bokmässans kompletta program presenteras den 8 juni.

The post Judiskt finbesök klart för Bokmässan first appeared on Opulens.

KOMIKER. Årets kvinna 2023 heter Johanna Nordström. Idag 8 mars presenterades den årliga listan. Det är första gången som en komiker får utmärkelsen.

8 mars är internationella kvinnodagen, något Expressen sedan 2008 uppmärksammar genom att dela ut utmärkelsen Årets kvinna. Till tidigare pristagare räknas kulturpersonligheter och makthavare som Magdalena Andersson (2022), Sara Danius (2015) och Greta Thunberg (2019). Årets pristagare är komikern Johanna Nordström som gör den mycket populära podcasten “Ursäkta” tillsammans med Edvin Törnblom. Hon blir också den första kvinnliga komikern som på detta vis prisas av Expressen. I tidningens motivering nämns hennes karisma, öppenhet och humor.

På listans andra plats återfinns den ukrainska balettläraren Eugenia Iashchuk. Trea blev Must-chefen Lena Hallin. Fjolårets kvinna Magdalena Andersson fick i år nöja sig med 44:e plats på den hundra pinnhål långa listan.

The post 8 mars: Johanna Nordström årets kvinna first appeared on Opulens.

Den svenska klimataktivitsten Greta Thunberg blev idag bortburen av norsk polis i centrala Oslo. Detta efter en demonstration mot vindkraftsanläggningar i samiska renbetesmarker. 

Den svenska klimataktivisten Greta Thunberg, 20, utrustad med samisk flagga, har anslutit till de demonstranter som under flera dagar blockerat entréer till politiska departementshus i protest mot att vindkraftsparkerna på Fosen inte rivs. Idag bars hon och de andra sittstrejkarna bort av norsk polis. Det är en i raden av demonstrationer som anordnats i Oslos regeringskvarter. Förra veckan flyttade aktivister in och övernattade i norska olje- energidepartementets foajé, rapporterar NRK. 

Demonstrationerna handlar om två vindkraftsparker på halvön Fosen, nära Trondheim, som kom på plats 2019 och 2020. De ingår i Europas största landbaserade vindkraftsanläggning. Även om många förordar förnybar el har platsen för anläggningen ifrågasatts då de försvårar för den samiska rennäringen. Renar, särskilt honorna, räds och undviker vindkraftverk. Demonstranterna kräver att vindkraftsparken rivs och att området återlämnas till samerna. 

– Vi har gjort bedömningen att läget är kritiskt nu. Det är inte så att folk vill komma hit och sitta utanför departementet, säger Greta Thunberg till NRK.

Till NRK säger hon vidare att det egentliga brottet är begånget av norska staten. När ärendet togs upp i Norges högsta domstol vann renägarna. Det menades att de mänskliga rättigheternas 27:e artikel inte uppfyllts, alltså att samerna hade förvägrats rätten till kulturellt utövande. Beslutet att tillåta bygget av vindkraftsparkerna var ogiltigt, enligt en enig högsta domstol. Samtidigt tog rätten inte ställning i frågan om vindkraftverken bör rivas, men fastslog att byggandet var olagligt.  Över ett år har gått sedan domstolen lämnade sitt svar men vindsnurrorna står fortfarande kvar. 

Det är inte första gången konflikten står mellan energiförsörjning och samers rättigheter. Frågan om Fosens vindkraftsparker har liknats vid 70-talets Alta-konflikt då samer motsatte sig byggandet av ett vattenkraftverk.

 

The post Här är vindkraftsparken Greta Thunberg demonstrerar mot first appeared on Opulens.