VALMÖJLIGHETER. Gregor Flakierski har läst en bok som bland annat bemöter missuppfattningen av den judiska motståndsviljan under Förintelsen. “En mäktig bedrift”, lyder hans omdöme om Kenneth Hermeles “Inte som lamm till slakt“.
FÖRINTELSEN. “Att skönmåla sin historia och vägra konfronteras med det förflutnas mörka sidor hämmar utvecklingen i ett samhälle, och ökar risken att det hemska kan upprepas.” Det skriver Gregor Flakierski sin replik till Artur Szulcs nyansering av påståendet att polackerna kunde gjort mer för att rädda judar men avstod av antisemitiska skäl.
ANTI-SEMITISM. Inte för så längesedan, och inte så långt härifrån. Efter Madrid, New York och Kansas City stannar nu vandringsutställningen om förintelselägret Auschwitz till i Malmö.
FÖRINTELSENS MINNESDAG. En bön från 1945 som sträcker sig in i vår tid. Så beskriver regissören Stefan Larsson den nyskrivna operan “Löftet”. Han vill utmana operans konventioner i berättelsen om Ava och Teo – som skiljs åt i ett koncentrationsläger.
Den fjärde Genevekonventionen och Nürnbergkoden från 1949 överlappar delvis genom att ta upp de civilbefolkningsrättsliga utmaningar som andra världskriget innebar. Nürnbergkoden specifikt handlar om medicinska experiment och alla hyfsat bildade och kloka inser att det är en reaktion på vad som hände under Förintelsen och kanske specifikt i Auschwitz i form av Joseph Mengeles experiment.…
REPLIK. “Forskningsfusk bör kriminaliseras. Förnekelse av Förintelsen bör bemötas i sak, i såväl akademiska som offentliga sammanhang” skriver Torbjörn Tännsjö, professor i filosofi vid Stockholms universitet, i ett svar till Peter Pagins debattartikel i Opulens i onsdags.
REVISIONISM. “Varför bör förnekelse av Förintelsen kunna räknas som hets mot folkgrupp? Därför att lidandet och förlusterna i Förintelsen är en väsentlig del av det judiska folkets historia och identitet, centralt i dess självmedvetande”, skriver Peter Pagin, professor i filosofi vid Stockholms universitet, apropå ett nytt lagförslag.