FOLKMORD. Gregor Flakierski konstaterar att ”Barfotakvinnan” av Scholastique Mukasonga är ett ömsint porträtt av författarens mor, en elegi efter att ett folkmord ägt rum, och inte minst en hyllning till kvinnorna i Rwanda.
DOKUMENTÄRROMAN. Trots att ett inbördeskrig lockar fram det sämsta hos människorna, finns det ändå utrymme också för tanke och reflektion i Ivica Djikics dokumentärroman Beara, konstaterar Thomas Almqvist.
UTSTÄLLNING. Nazisternas plundringar under Förintelsen skildras i en ny vr-utställning av Forum för levande historia. I den får besökaren bland annat följa med till en saltgruva där stulen konst gömts undan.
DET OBEGRIPLIGA. “Åsikt utan insikt kan måhända kännas som frigörande och stärkande men är i själva verket en lömsk hägring som utgör det största hotet mot vår demokrati”, skriver Haris Agic.
NOTERAT. Primo Levis författarskap är bland de främsta som gestaltar Förintelsen. Hans Är detta en människa skildrar det ruggiga genom ett iskallt registrerande språk som får läsaren att tro Levi bara fortsätter sitt yrke som kemist och levererar en kylig labbrapport över Auschwitz.
FOLKMORD. En del vill bara glömma och gå vidare, för andra hjälper det att prata och minnas. Vad får brott mot mänskligheten för konsekvenser? Det är en av frågorna som undersöks i en ny utställning på Mångkulturellt centrum i Fittja.
FOLKMORD. “Ann Linde kallar på Twitter det som hände 1915 ett massövergrepp, en språklig fintlighet som är skamlig”. Ivo Holmqvist skriver om hur pressen på Sveriges utrikesminister och regering ökar efter Joe Bidens erkännande av massakern på armenier under första världskriget som folkmord.
Egentligen är det en ickefråga. Vinter-OS i ett land med koncentrationsläger? Ska svenska idrottare åka slalom genom en gulag? Serveras av människor med blåmärken över ryggen? Självklart är det uteslutet. Självklart måste Sverige bojkotta OS i Kina nästa år. Så varför dröjer beskedet?
KAMBODJA. “Tuol Sleng kallas helt prosaiskt ett museum över folkmord. Men det är ett väldigt tempel över de 18 000 människor som här genomlevde sin sista långa svindel i ondskans virvel.” Åsa Norén skildrar en resa till Kambodja.
