Dela:

Bläddra per

Stigande avgifter på fossila bränslen mest effektivt

Foto: Nattanan Kanchanaprat

KOLDIOXIDSKATT. ”Många ekonomer och klimatforskare menar att en stegvis stigande avgift eller skatt på fossila bränslen är det allra effektivaste styrmedlet för att snabbt få ner förbrukningen”, skriver Ingela Bollgren Hjertqvist.

Vem kan blunda för klimatförändringarna? Vem kan strunta i att den redan nu plågar miljontals människor? Vårt välstånd och vårt bekväma liv vilar på att vi de senaste tvåhundra åren har plundrat naturen på fossila bränslen, alltså kol, olja och gas. Koldioxidnivåerna i atmosfären har de senaste 800 000 åren aldrig förr varit så höga.

Nu kommer räkningen. Vem ska betala? Vi eller våra barnbarn? Vi i västvärlden, som historiskt sett står för huvudparten av utsläppen, eller ska notan delas lika?

Framtiden ser minst sagt mörk ut om vi inte ställer om till ett fossilfritt samhälle och det är bråttom. Redan nu tvingas varje år mer än 20 miljoner människor lämna hus och hem för att rädda sig undan extremväder. Kostnaderna för det gångna årets naturkatastrofer beräknas till över 100 miljarder dollar. Lika mycket som Sveriges hela statsbudget.

I Parisavtalet ställer man delvis sitt hopp till framtida tekniska lösningar som man räknar med kan absorbera en del av de klimatskadliga växthusgaserna ur atmosfären. Framstående klimatforskare har nu synat denna förhoppning i sömmarna. Slutsatsen blir att om man ska kunna rädda klimatet och den mänskliga civilisationen, så som den utvecklats de senaste tiotusen åren, så kommer denna framtidsteknik vara en liten men nödvändig del i räddningspaketet. Men kostnaderna kommer att bli gigantiska och allt högre ju längre vi dröjer med att fasa ut fossilanvändningen.

Så vem ska betala? Vi eller våra barnbarn?

Tekniska lösningar (än så länge inte uppfunna) i all ära men ska klimatet bli uthärdligt för våra efterkommande måste vi alla ”minska våra fotavtryck”. Det betyder att ändra den livsstil som nu kommit till vägs ände och se till att snabbt minska vårt fossilberoende. Hur ska kostnaderna för detta fördelas på oss enskilda människor? En sund princip är att förorenaren betalar. Det borde gälla alltifrån stora kolkraftverk ända ner på individnivå.

Många ekonomer och klimatforskare menar att en stegvis stigande avgift eller skatt på fossila bränslen är det allra effektivaste styrmedlet för att snabbt få ner förbrukningen. Ju dyrare dessa blir, dess intressantare är en övergång till alternativa drivmedel som el och biogas. De flesta kan nog acceptera en måttlig prisstegring på bensinen för klimatets skull.

Men riktigt dyr bensin, är det politiskt möjligt att genomdriva? Ja, förhoppningsvis med följande förslag: Betala ut intäkterna från CO2-avgiften i lika delar till varje vuxen medborgare. Det innebär att de som kör stora bensintörstiga bilar får betala mer än de får tillbaka. Men alla som kör bensinsnålt eller rentav åker kollektivt vinner på upplägget. Rättvist och enkelt. Eftersom förslaget inte har någon höger- eller vänsterprofil, borde det kunna genomföras i politiskt samförstånd.

Den här idén kommer från USA där en gräsrotsrörelse, Citizens´ Climate Lobby, framgångsrikt driver frågan. I Sverige jobbar Klimatsvaret för genomförandet av ”Avgift med Utdelning”. I alltfler länder diskuteras nu koldioxidskatter som en väg att komma ur fossilberoendet och rädda klimatet för framtida generationer. En direkt återbetalning kan ses som ett omställningsbidrag och gör oss alla delaktiga i vår tids största utmaning, nämligen klimatförändringen.

INGELA BOLLGREN HJERTQVIST