Dela:

Bläddra per

Nos mot nos — ett näsvist förslag

Nos mot nos.  Illustration: C Altgård/Opulens. Bildkälla: Pixabay.com

HÄLSNING. Här kommer Ivo Holmqvist med ett lika enkelt som näsvist förslag till danska såväl som svenska kommunpolitiker. Ersätt handslaget med något smidigare och bättre…

Prenumerera gratis
Facebook
Facebook
Twitter
Visit Us
Instagram
RSS

 

Tidningarnas telegrambyrå kablar ut nyheten att det snart kan komma att bli dyrare att bli dansk medborgare. Hittills har det kostat 1 200 högvärderade danska kronor. Nu har integrationsministern Inger Støjberg (vars parti är Venstre, dvs de konservativa) skickat ett lagförslag på remiss att det borde kosta tre gånger mer. Trots en sådan höjning kan det tyckas mycket överkomligt, jämfört med många länder: i USA, Australien och på Nya Zeeland är det minst lika dyrt, om inte dyrare, säkert också på många andra håll i världen. Förslaget försöker också få igenom att den som vill bli dansk ska ta den blivande hemkommunens borgmästare i hand.

Just handslaget har som bekant stött på patrull här och var, och åtminstone en jylländsk borgmästare har hållit huvudet kallt och deklarerat att han inte kommer att propsa på det. Se här ett förslag, hämtat från våra motfotingar, på hur man skulle kunna undvika kulturella kollisioner när nya medborgare ska sväras in: ta efter motsvarande ceremoni på Nya Zeeland.

Det är en festlig tillställning med många flaggor och folkdräkter när man blir ny medborgare i Aotearoa som är det inhemska namnet på landet. Man får lova att vara samväldets drottning och hennes efterföljare huld och trogen, och så blir man blir upptagen i den nya gemenskapen på det vis som är beskrivet så här på Wikipedia:

Den traditionella Maorihälsningen, kallad hongi, görs genom att pressa varandras näsor och pannor mot varandra. Denna hälsning används vid Maorifolkets traditionella sammankomster och vid de stora ceremonierna. Det motsvarar vårt samhälles sedvänja att skaka hand. Vid hongihälsningen så utväxlas något som kallas ha, på vårt språk livsluft eller livsandar. Det där kan också ses som att de båda individernas själar förenas. Genom utväxlingen av denna hälsning så ses du inte längre som en Manuhiri, det vill säga besökare, utan i stället som en Tangata whenua, en av landets människor. För återstoden av vistelsen förutsätts man dela allt ansvar och alla åtaganden som åligger de som bor på platsen.

Se här mitt lika enkla som geniala förslag till danska borgmästare och svenska kommunalpolitiker: ersätt handslaget med näsa mot näsa och panna mot panna, som tecken på framtida fredlig samexistens. Skriv in både hongi och ha i grundlagen: ”Med lov skal land bygges”, det står redan i den jyske lov (dvs den jylländska landskapslagen).

IVO HOLMQVIST

Följ oss eller gilla artikeln:
Prenumerera gratis
Facebook
Facebook
Twitter
Visit Us
Instagram
RSS
Prenumerera gratis
Facebook
Facebook
Twitter
Visit Us
Instagram
RSS