Last night in Sweden

Media.

MEDIEKRITIK. Den tvekande våren är en räddning för många redaktioner drabbade av den så kallade dagstidningskrisen.

– Skriv långt!

– Men…

– Inga men. Skriv långt.

– Konstigt, på journalistskolan fick vi lära oss att det gällde att skriva kort. Och du säger: skriv långt.

– Ja.

– Okay, men vad är det för jobb jag ska göra?

– Får se här, här är ett som har legat länge i högen. Det är en man som suttit i sin bil medan hans fru var hos sjukgymnasten. Han heter Bengt.

– Bengt?

– Ja, han fick sitta i sin bil när hans fru var hos sjukgymnasten. Fattar du?

– Ok, så jag ska skriva långt om en Bengt som satt i sin bil medan hans fru var hos sjukgymnasten?

– Ja.

– Men det kan väl inte bli så långt!?

– Jodå, du får ta fram det mänskliga, the human touch.

– Synd om Bengt alltså?

– Det är alltid synd om Bengt. Ditt jobb är att förklara för läsarna att det är jättesynd om Bengt som fick sitta och vänta i sin bil medan hans fru var hos sjukgymnasten och automaten inte tog hans betalkort när han skulle betala parkeringen.

– Så det var kanske kallt och Bengt hade åkt långt för att hans fru i enlighet med det fria vårdvalet hade valt en sjukgymnast som hade sin mottagning sjutton mil bort?

– Vet inte, tror inte det. Ta reda på det. Du är praktikant, sa du? Har skolan inte lärt er dom klassiska frågorna som varje journalist måste känna till: var, när, hur, varför och hur kallt var det.

– Vem.

– Vem?

– Ja, vem är en av de klassiska frågorna, inte hur kallt det var.

– Vi vet ju för fan vem. Bengt var det. Det behöver du väl inte fråga. Hur svårt kan det bli?

– Okay, men varför ska det vara långt?

– Vi har inget annat. En stor bild på Bengt plus en arkivbild på en parkeringsautomat, helst en som inte tar betalkort. Men du måste fylla ut resten av sidan. Ingen köper annonser på malmösidorna i dag.

– Men har vi inget annat vi kan sätta in?

– Nej, vi har inga reportrar. Och kommunen har inte skickat någon pressrelease vi kan sätta in om allt det nya som sker.

– Jaså. Men kan jag inte gå till stadshuset och titta i diariet om det finns något matnyttigt?

– Du, inget sånt där 70-tals-trams. Vad ska alla kommunikatörer i kommunen göra om vi gick där och plockade nyheter ur diariet? Många av dom är ju reportrar som vi sparkat. Dom kanske helt slutar skicka pressreleaser. Och vad ska vi då ha i tidningen?

– Jag fattar. Bengt sa du, hur ska jag göra texten om Bengt lång nog?

– Inte vet jag. Du kan väl sätta in ”Det är” lite varstans, jag menar om du ska skriva att ”Parkeringsövervakning AB sköter stans 580 automater” så skriver du istället ”Det är Parkeringsövervakning i kommunen som sköter service och underhåll av de 580 automater som står längs gator och på torg”. Se där – 125 tecken i stället för 51. Här kanske man kan skjuta in ”längs stadens alla vackra gator och på alla mysiga torg”, till exempel. Fyll upp med onödiga ord lite här och var helt enkelt. Och dra in lite ovidkommande saker, märket och färgen på Bengts bil till exempel.

– Jag fattar. Jag ska helt enkelt skriva 4 500 tecken om hur synd det är om Bengt som inte kan gå ut ur sin bil medan hans hustru är på sjukgymnastik.

– Nej, 3 800 tecken var det beställt, överdriv inte.

– Okay, då har jag hela bilden. 3 800 tecken om att Bengt kör till sjukhuset 700 meter från sitt hem, parkerar bilen på stans dyraste parkeringsplats men kan inte betala i automaten därför att den inte tar hans betalkort. Han försöker inte i automaten som står runt hörnet. Han sätter sig då i bilen och väntar. Eventuellt fryser han. Hans fru kommer en timme senare och de åker tillsammans hem till villan och myser i värmen där.

– Ja, ungefär så.

– Men kan jag inte bara skriva det och sen gå hem? Aha, det var the human touch också. Var är den?

– Vad vet jag? Han kanske älskar sin fru. Eller också tycker han det är orättvist att kvinnan som betalade parkeringen alldeles innan fick igenom sin betalning. Eller möjligen hade automaten krånglat en gång till, förra hösten kanske. Eller så fryser han så in i bomben att han måste ha bilen på tomgång, vilket är olagligt, en slags civil olydnad alltså och en knorr som kan ge massa klick.

BENGT SAGER
info@opulens.se

Opulens är ett dagligt nätmagasin som vill stärka kulturjournalistikens opinionsbildande roll. Kulturartiklar samsas därför med opinionsmaterial – allt med en samhällsmedveten blick där så väl klimatförändringarna och hoten mot yttrandefriheten som de sociala orättvisorna betraktas som självklara utgångspunkter.

Det senaste från Media

0 0kr