PUBLICISTIK. Sedan starten i våras har Opulens nu publicerat närmare 500 artiklar. Texternas eventuella förtjänster och brister överlåter vi åt andra att avgöra men vår utgångspunkt och övertygelse är att dagens samhällsdebatt är i skriande behov av mer fördjupande kulturjournalistik. Våra medarbetare har olika intresseområden och är från olika politiska läger men har rekryterats utifrån vår publicistiska idé, vårt strå till stacken för ett annat samtal.
“Vi vägrar stödja lögnmedierna genom att vara tysta medlöpare. Vi förbinder oss att utöva relevant journalistik grundad på fakta”, skrev ifjol tjugotvå chefredaktörer i Finland i ett upprop. Bakgrunden till uppropet var flera nyheter som spridits i Finland där invandrare anklagats för brottslighet. Nyheter som varit fel- eller rent av lögnaktiga. Att få stopp på dessa rasistiska propagandasajter är förmodligen svårt utan att inkräkta på yttrande- och tryckfriheten. Men kanske stavas en del av problemet sociala medier.
Redaktörerna reagerade inte bara mot de till nyhetsmedier förklädda sajter som “förgiftar samhällsdebatten och atmosfären i samhället genom att medvetet vilseleda allmänheten med falsk information”. De var också oroliga över den generella råhet som slagit rot i sociala medier och för hot mot journalister.
Även i Sverige pågår en debatt kring hur exempelvis Facebook styr det offentliga samtalet och dessa två diskussioner, om propagandasajter respektive klimatet i sociala medier, hänger nog en del ihop även om det förmodligen är svårare att erkänna hur samma Facebookmekanismer som premierar vulgära hatposter också påverkar journalistiken. Mekanismerna är de algoritmer som premierar reaktioner, det vill säga ju fler som reagerar på en postning – desto fler kommer att få se den högt upp i sitt flöde.
Även om Facebook knappast kan beskyllas för att ha skapat det förpestade samhällsklimatet så är det ganska uppenbart att sajten ger näring åt rasism och sexism på samma sätt som de ger näring åt allt som skapar konflikt, det vill säga reaktioner hos användarna. Då Facebook sedan inte reagerar ens mot hot som är brottsliga så är underlåtelse ett milt ord.
En hel del av de hot och hat som i dag sprids på nätet är brottsliga och skyddas inte av yttrande- och tryckfrihet utan ska beivras. Annat, som mycket av det som lögnmedierna sprider, går och ska inte lagföras. Men det finns heller ingen anledning att ge näring åt dem.
Liksom mainstreammedierna är de högerextrema propagandasajterna i dag beroende av Facebook för att sprida sitt material. IT-jätten är som sagt inte skyldig att göra det och eftersom det är en miljardindustri lär det bli svår att ändra i dom algoritmer som i dag premierar konflikter.
Men de kunde åtminstone vara öppna om sina arbetsmetoder. Samt givetvis ta de anmälningar om brott mot Facebooks egna regler som användarna skickar in på allvar.
Det är också uppenbart att vi borde kunna debattera samhällsproblem utan att, som allt för ofta under senaste årtiondet, hamna i en högljudd diskussion om invandring och etnicitet. Det är inte alltid oviktiga frågor men det finns faktiskt andra och den snedvridna belysningen samt skrikiga tonläget är inte hälsosamt för demokratin.
Pengar betyder mycket men det är inte allt. För god journalistik krävs också publicistisk vilja att inte bara springa på de lätta bollarna. Om vi lyckas eller ej låter jag vara osagt men efter 500 artiklar har förhoppningsvis Opulens visat att vi i alla fall försöker.
info@opulens.se
