Dela:

Bläddra per

Cancer, kontroll och konsumtion – En historia om snus, del 6

ESSÄ. ”Jag tänker på döden, hela tiden tänker jag på döden. Jag vill kliva av den här karusellen. Och det surrar och knäpper och tickar i kroppen av längtan efter snus.” Varje måndag i sex veckor kommer Kristina Alstams sommarserie publiceras.

Så långt min otur i livets cancerbingo. Det kan vara så att nästan en tredjedel av våra vanligare cancersorter förebyggs genom livsstilsrelaterade val. Kanske. Problemet är väl det gamla vanliga – vart ska våra resurser riktas, mot hälsan eller mot sjukdomen?

Som Agnes Wold 2016 formulerar det i Fokus: om hälsa idag tänks mena frånvaro både av farliga sjukdomar och ganska ordinära krämpor betyder det att sjukvården måste behandla båda dessa tillstånd. Det skulle betyda att symptomet vallningar till följd av klimakteriet, nog så besvärligt men inte livshotande, konkurrerar om resurserna med symptomet blod i urinen, vilket potentiellt kan vara tecken på cancer i urinblåsan. Det skulle också betyda att forskning som är svår att evidensbasera, det vill säga sådan som riktar sig mot förebyggande folkhälsoinsatser, också ska ges resurser, vid sidan av forskning riktad mot bekämpandet av sjukdom.

Förebyggande och hälsofrämjande ansatser inom sjukvården kan förstås som ett uttryck för den relation mellan samhälle och individ som sociologen Nikolas Rose beskriver som responsibilisering; en ansvarsrelation mellan välfärdsstat och innevånare. Politiken och välfärdsinstitutionerna föreställs vara partners vars roll är att, givet ekonomiska förutsättningar, tillhandahålla de bästa möjligheterna i form av utbildning, välfärd, försäkringar, omsorg och så vidare mot att individen tar ansvar för att omsätta tillgångarna till ett friskt, produktivt liv. Den rika floran av möjligheter blir en komplex delning av ansvar mellan institutionella och kommersiella aktörer å ena sidan och individen som medborgare och konsument å den andra. Och folkhälsoarbetet, framförallt det som är förebyggande till sin karaktär, genomgår ett paradigmatiskt skifte mot ett ökat individansvar.

Det förebyggande arbetet har förändrat inriktning genom åren – från mer strukturinriktade insatser på 1960-talet över till mer kontrollerande insatser runt 1990-talet. I den meningen, argumenterar professor Ingrid Sahlin, kan man säga att förebyggande insatser till viss del förlorat ett framtidsperspektiv och istället verkar mer disciplinerande här och nu.

Är det detta jag luktade mig till när jag var patient i cancervården? Att sluta snusa hade mindre med operationssåret att göra och mer med en manifestation av mitt medborgerliga ansvar, min samarbetsvilja? De nya löparskorna, blodsmaken, intervallträningarna i uppförslut som skydd mot cancer, kan det tänkas vara så att de också är konfirmationer – yes I believe – av en samhällsrelation lika mycket som en investering i hälsa? Jag skriver på det kontrakt som erbjuds mig; om jag satsar på min hälsa för allt jag förmår kan jag så småningom göras värdig en sjukvårdande insats. Och omvänt, i alldeles förskräckliga ordalag: Har jag gjort mig förtjänt av vård om jag slarvat med hälsan?

Tillbaka till apoteken, som tycks ha drabbats av rejäl ohälsa i sin besynnerliga kombination av anorexi och bulimi – medicintillgången är nedbantad ned till skelettdelarna medan man spyr ur sig kaskader av skoinlägg, nagellack och nötblandningar. Att rycka med sig en påse på vägen ut efter det oförrättade ärendet; blir det i sin oförargliga trivialitet ett tecken på det förbund jag slutit med välfärdsstaten: den som sår han ska också skörda? Nötter, snusfrihet och träning först, mediciner och sjukvård sedan?

Just det, jag glömmer ju den banala livsnerven i den här texten. Jag ställer ju faktiskt den futila frågan till min glade läkare vid återbesöket; den om varför det är riskfyllt att snusa innan och efter operation. ”Va?” säger doktorn förstrött, ”det där gäller bara rökare. Nä, snusa hade du gott kunnat göra. Om inte annat för att må lite bättre”.

KRISTINA ALSTAM

 

 

 

 

 

 

 

Referenser:

Rose, N. (1999). Powers of freedom: refraiming political thought. Cambridge: Cambridge University press.

Rose, N. (2000). Government and Control. British Journal of Criminology 40: 321-339

Sahlin, I. (1999). Preventionens innebörd och tillämpningar. Nordisk alkohol- &
narkotikatidskrift 16(4–5):s 231–248.

Wold, A. (2016). Det sjuka med nya ohälsan. Fokus https://www.fokus.se/2016/04/det-sjuka-med-nya-ohalsan/ (Sidan besökt 2017-04-03).

Wright, A. (2012). Fantasies of empowerment: mapping neoliberal discourse in the coalition government’s school policy. Journal of Education Policy 27 (3): 279-294