Karin Boye: kunskapstörstig, samhällskritisk och ytterst begåvad

Litteratur.

BIOGRAFI. “Boken är även skriven på en flödande prosa som inte är belastad av en snårig akademisk språkdräkt. Det är en läsvänlig och smittande engagerad bok som kommer att tilltala både ‘Boyeexperter’ och ‘Boyeälskare'”, skriver Cecilia Persson om Johan Svedjedals nyutkomna författarbiografi.

Den nya dagen gryr. Karin Boyes författarliv av Johan Svedjedal
Wahlström &Widstrand (2017)

På sidan 35 finns ett ljuvligt vackert svartvitt fotografi på Karin Boye när hon var sju eller åtta år och bosatt i Göteborg. Den bedårande lilla flickan med sin nyfikna, intelligenta och lite allvarliga blick ─ kan jag riktigt se framför mig när hon lyckligt springer runt och visar alla den tjocka boken om hennes eget liv. På bokens baksida sitter en strålande Karin Boye i en soffa med en bok uppslagen i knäet och jag tror att även den vuxna, intellektuella, kunskapstörstande, politiskt medvetna, samhällskritiska, känntänkande, begåvade och mycket hårt arbetande författarinnan ─ också hade varit förjust och stolt över boken ”Den nya dagen gryr. Karin Boyes författarliv”.  Det är lätt att som läsare nästan känna sig tacksam över att det är just den eminente litteraturprofessorn John Svedjedal som med föredömlig emprisk ackuratess gått igenom ett så rikhaltigt källmaterial och nagelfarit det med samma ödmjuka lyhördhet och skarpsinnighet som hans initierade läsningar och tänkvärda tolkningar av Boyes stora litterära produktion.  Boken är även skriven på en flödande prosa som inte är belastad av en snårig akademisk språkdräkt. Det är en läsvänlig och smittande engagerad bok som kommer att tilltala både ”Boyeexperter” och ”Boyeälskare”.

Karin Boye föddes den 26 oktober 1900 som äldsta barn till Fritz Boye och Signe Boye och den 23 april 1941 tog hon sitt liv i Alingsås. Både novellsamlingen ”Bebådelse” och diktsamlingen ”De sju dödssynderna” utkom postumt. Hennes självmord och Hjalmar Gullbergs hyllningsdikt ”Död amazon” som skrevs strax efter hennes död ─ har präglat den mytifierade och förenklade bilden av Karin Boye som en depressiv och mörk poetsjäl ─ och dessvärre förtagit delar av hennes genreskiftande författarskap och kraftfulla politiska och feministiska engagemang. En annan komponent i konstruktionen av myten Karin Boye är Margit Abenius biografi över hennes liv och diktning ”Drabbad av renhet” som utkom 1950. I Abenius levnadsteckning framställs Boye som en helgonliknande gestalt. Johan Svedjedal visar i sin biografi att Abenius bitvis ägnade sig åt historieförfalskning när hon lät modern Signe Boye som partisk källa bidra till ikoniseringen och idylliseringen av dottern och indirekt henne själv. Margit Abenius var inte alls ovetande om Signe Boyes alkoholberoende som kom att prägla Boyes barndom och uppväxt med dess emotionella återverkningar i Boyes komplexa psykologiska konstitution. Ett av Karin Boyes favoritord var tillit och återkopplar man det till en dysfunktionell familjesituation så får ordet en biografisk betydelse utöver dess språkklingande kronotop med konstnärliga teckenbetydelser för en av våra mest älskade och uppskattade poeter.

Vad som är den nödvändiga kompletteringen och revideringen med den tidigare Boyeforskningen är att Svedjedal både fördjupar och breddar kunskaperna om Karin Boyes liv och diktning. Han är  genomgående också strået vassare i sina mångfacetterade kunniga analyser och reflekterande frågeställningar än de tidigare biograferna. Men, vad som samtidigt gör hela framställningen så läsvärd och intressant är frånvaron av en fördömande och onyanserad kritik utan snarare att han ser det redan tillgängliga materalet som ett polyfoniskt avstamp och litteraturdialogisk förutsättning för hans eget utforskande.

Det är givetvis en petitess i anslutning till något som måste anses vara ett biografiskt mästerverk och kanske även Johan Svedjedals eget litteraturvetenskapliga livsverk ─ att framhålla att boken på närmare sjuhundra sidor hade tjänat på att ges ut i två delar, ty boken är lite väl tung att bära med sig i väskan. Man kan även med stor fördel passa på att läsa även Johan Svedjedals gedigna bok om tidskriften ”Spektrum” där Karin Boye hade en framträdande roll. Tillsammans bildar dessa två böcker en fond av briljanta tolkningar, oumbärliga litteraturkunskaper och kloka insikter om hennes sammansatta personlighet och färgstarka liv. Poeten, författaren,  samhällsdebattören och den andligt och existentiellt sökande Karin Boye ─ var en intellektuell och bisexuell kvinna med ett fantasirikt, mångbottnat och sårbart inre liv , iklädd regnbågens alla färger. Hon var som Johan Svedjedal övertygande beskriver henne: en gryningsmänniska, ingen skymmningsmänniska.

CECILIA PERSSON
cecilia.persson@opulens.se

 

 

 

 

 

 

 

Alla artiklar av Cecilia Persson

Cecilia Persson ( född 1967 i Karlstad) Författare, litteraturkritiker och historiker. Publicerat 10 böcker, 2 översättningar, medverkat i flera antologier och några hundra artiklar samt andra publikationer i olika tidningar och tidskrifter. Ett flertal stipendier från Sveriges Författarfond. Arbetar även som lärare i Malmö.

Det senaste från Litteratur

0 0kr