Dokumentärroman om tre ganska ovanliga svenska medelklasskvinnor

Litteratur.
copyright: Albert Bonniers.

SAMFÖRSTÅND. “Det är tydligt att han känner till sin mammas och sina mostrars bakgrund tillräckligt väl för att våga beskriva deras värld utifrån både sin egen och deras ståndpunkt och romanen ger en intressant inblick i de tre kvinnornas rörliga, känslosvallande liv”, skriver Elisabeth Brännström.

Systrarna av Peter Mosskin
Atlas (2017)

copyright: Albert Bonniers.

I början av 1900-talet föddes de tre begåvade systrarna Flodqvist, Gunhild, Margit och Ingrid, i den välbärgade lilla villastaden Djursholm. Alla tre kunde ha haft en lugn och trygg framtid utstakad framför sig. Svenska kvinnor ur borgarklassen kunde ju, trots oroliga tider på kontinenten, leva ganska bekväma liv om de nu klarade av att lägga tillräckligt mycket band på sig själva.

Det gjorde inte Nun, Giggi och Nini, som systrarna Flodqvist kallades till vardags. De hade alla en rastlös ådra, var sugna på resor och äventyr och delade en förkärlek för spännande, opålitliga män, något som bidrog till att istället göra deras tillvaro både dramatisk och komplicerad.

Det fanns ett flertal omständigheter som bidrog till att systrarna växte upp och utvecklades lite annorlunda, och en av dem var bristen på stabil ekonomi. Pappan dog redan 1915 utan att lämna efter sig någon större förmögenhet och det blev upp till mamman, den driftiga Frida Flodqvist, att försörja flickorna och deras två bröder, Arne och Yngve.

Den fina villan såldes och Frida, en duktig familjeförsörjare som fram till 1921 saknade rösträtt, försörjde sig länge som mäklare, vilket innebar att familjen flyttades runt när husen de bodde i såldes. Flytten började i Djursholm för att många år senare avslutas i innerstan, på det enklare men betydligt livligare Södermalm.

På grund av den skakiga ekonomin behövde flickorna Flodqvist skaffa sig yrken, vilket de också gjorde, och de var väl kapabla att klara av sin egen försörjning. För den äldsta, mest rastlösa systern Nun, som utbildade sig till sjukgymnast, innebar utbildningen att hon kunde lämna Sverige och arbeta runt om i världen. Nun var ofta på resande fot fram till andra världskrigets utbrott då hon reste hem och gifte sig med den svenske poeten, Gunnar Ekelöf, som senare gifte om sig med hennes yngsta syster Nini.

Det var inte bara Nun som reste. Giggi och Nini ambulerade också omkring ganska fritt i världen som resenärer, barnflickor och lärarinnor och alla tre hade utomäktenskapliga kärlekshistorier som skulle påverka dem mycket starkt i både positiv och negativ bemärkelse. Inte så mycket runt de här systrarna var alltså särskilt stabilt eller ens moraliskt korrekt enligt tidens synsätt, men det är inte särskilt svårt för en modern läsare att känna ett samförstånd med de tre rastlösa, romantiska kvinnorna som så uppenbart sökte med ljus och lykta efter en egen plats i livet.

Författaren och musikern Peter Mosskin, son till Margit Flodqvist, har nu skrivit en dokumentärroman där han på en poetiskt färgad prosa gestaltar sina släktingars liv utifrån deras egna brev, anteckningar och berättelser. Det är tydligt att han känner till sin mammas och sina mostrars bakgrund tillräckligt väl för att våga beskriva deras värld utifrån både sin egen och deras ståndpunkt och romanen ger en intressant inblick i de tre kvinnornas rörliga, känslosvallande liv.

Ibland önskar jag att utdragen ur systrarna Flodqvists brev hade varit något kortare och boken känns också lite för långdraget vardaglig mot slutet. För övrigt är det här en hyfsat bra roman om tre, ganska annorlunda, men ändå inte helt otypiska svenska medelklass kvinnors livshistoria.

ELISABETH BRÄNNSTRÖM elisabeth.brannstrom@opulens.se

 

 

 

 

 

 

 

Alla recensioner av Elisabeth Brännström

Det senaste från Litteratur

0 0kr