FOLKMORD. “Ann Linde kallar på Twitter det som hände 1915 ett massövergrepp, en språklig fintlighet som är skamlig”. Ivo Holmqvist skriver om hur pressen på Sveriges utrikesminister och regering ökar efter Joe Bidens erkännande av massakern på armenier under första världskriget som folkmord.
HISTORIEREVISIONISM. ”Glädjande nog kan jag nu slippa alla dessa tråkiga nekande besked och istället hänvisa till en myndighet”, skriver Opulens chefredaktör Stefan Bergmark om de fall där skribenter önskar att artiklar de tidigare skrivit till magasinet ska avpubliceras.
FRIHETSDRÖMMEN. “Nu när 1 maj närmar sig, och vi inte har möjlighet att samlas, demonstrera, kan vi leka med tanken att vi är communarder i Paris mellan 18 mars och 28 maj?”, skriver Anna Sanvaresa apropå att det i vår är 150-årsjubileum för Pariskommunen.
FRI PRESS. ”Får Sverigedemokraterna inflytande över mediepolitiken kommer de inte ligga på latsidan för att styra över resurser till medier som passar deras nationalistiska agenda.”
SIDLEDS LÄSNING. “Lär känna en källa genom att överge den, för det gäller att se var källan hör hemma i det stora nätverket”, skriver Emil Siekkinen som menar att dagens källkritiska förhållningssätt är importerat från läsandet av tryckta källor och inte anpassat till nätets spelregler.
SPRÅKVÅRD. “Det som sägs och förmedlas i intervjuer och texter försvagas per automatik med könsord och svordomar som ingredienser”, skriver Bengt Olof Dike som menar att kulturskribenter har ett särskilt ansvar för ett vårdat språk.
MEDIEKRITIK. “Är det viktigare att understryka att män begår dessa brott, än att kvinnor drabbas av dem?” Lisa Bjurwald om hur sexualbrott i medierna ofta skildras som någonting som bara händer.
KULTURARBETARE. I ett samhälle där allt förstås som antingen politik eller ekonomi blir det svårt att motivera varför någon ska lägga tusentals timmar på att lära sig spela trumpet. Nyttotänkande har undergrävt idén om kulturens egenvärde, anser Lars Anders Johansson.
BILDSPRÅK. “Om våra svenska filmkritiker formar dagens och framtidens åskådare och deras värderingar kring film, så kommer vi att forma generationer som är filmanalfabeter”, skriver filmskaparen och filmvetaren Daniel Lopez Nelson.
