Dela:

Bläddra per

Allt inom: Krönikor

Det raseri och den sorg vi förtjänar att känna

SOLIDARITET. Möten handlar inte om identifikation så mycket som om att hitta de likheter i olikheterna – eller olikheterna i likheter – som gör det möjligt att spränga sorgen åt samma håll; mot system, normer och gränser som har ihjäl oss, skriver Anna Jörgensdotter.

Konstruerad motsättning mellan folk och elit

IDENTITETSFÖRVIRRING. Man kan vara oförblommerat elitistisk kulturkonservativ eller stroppigt socialliberal, men luftar man en kritisk hållning till invandring är man vips en folkets och folklighetens företrädare som ”vet hur det är” och ”säger sanningen” – alternativt en rasismens banerförare och mörkerman, skriver Mattias Svensson.

Vad flaggades det för egentligen?

NATIONALKÄNSLOR. Nu när nationaldagen är över är det kanske lättare att ställa frågan: Kan symboler för Sverige få en att känna stolthet eller skam? Kopplar man i så fall den stoltheten eller skammen till sig själv?

Allt vi äger är ett lån

HUSHÅLLNING. Extremkapitalismens syn på ägande är att vi får göra vad vi vill med det som vi har köpt. Vi vill passa in, bygga upp, lämna avtryck. Men i vår iver att markera vår existens tystar vi de röster som skulle kunna höras in i

När krisen och kriget kommer

BEREDSKAP. ”Så står vi där med en broschyr och korta shorts, samtidigt som torka och översvämningar kommer att tvinga fler människor på flykt än vad de västländer som byggt sin välfärd på exploatering av migranternas hemländer vill ta emot.” Samira Ariadad om den krisbroschyr vi

En orange oro

BEREDSKAP. Sol ute, sol inne, men allt kan vända med grymt krig och usel pension. Ett snabbt anfall eller ett långt förfall, kort eller lång pina. Eric Cardélus om hur framtidstro vändes i framtidsoro.

Vad har det tagit åt Socialdemokraterna?

PESSIMISM. De socialdemokratiska ministrarna trumfar över varandra när de ska beskriva partiets nya stramare hållning i migrationsfrågan. Sofia Nerbrand undrar vart internationalismen och framtidstron tog vägen.