ROMAN. Efter ”Nätterna på Mon Chéri” och ”Splendor” fullbordar Stefan Lindberg sin Fridhemsplanstrilogi med ”Viskarna”. Erik Bovin konstaterar att den avslutande delen handlar om mycket, arv, identitet, sanning, lögn och existentiell utsatthet, men också är Lindbergs roligaste bok hittills.
SERIEROMAN. Charlotte Wiberg har läst Tomas Z Westbergs serieroman ”Nästa fredag” och fascineras av de frågor som uppstår i denna studie i manlig oförmåga att kommunicera.
LYRIK. Lis Lovén har läst Jesper Svenbros senaste diktsamling med stor behållning. ”Är man någorlunda förtrogen med europeisk kultur så uppstår igenkänning,” skriver hon.
ESSÄER. ”Lars Lönnroths bok får till sist, trots diverse invändningar, godkänt,” skriver Lis Lovén, som läst essäsamlingen ”Världen efter Ragnarök”.
LITTERÄRA KLASSIKER. Carsten Palmer Schale har skrivit en essä i två delar om Ezra Pound som kritiker, förmedlare, översättare, lärare, upptäckare och vän. Detta är den andra delen som också avhandlar Pounds poesi. Den första delen hittas här.
LITTERÄRA KLASSIKER. På senare tid har Madame Blavatsky kommit att betraktas som den moderna esoterismens moder. Erik Bovin presenterar en kontroversiell författare som åter blivit aktuell genom intresset för konstnärer som Hilma af Klint och Tyra Kleen.
PROSA. Gregor Flakierski har läst romanen ”Översten sover inte” av Emilienne Malfatto och finner att det är en koncis och bitvis vacker prosa men anser att helheten blir för abstrakt.
LITTERÄRA KLASSIKER. ”Personligen fångas jag mest av de sociala ansatserna, som särskilt klingar i efterföljd till Heine,” skriver Håkan Sandell som läst ”Dikter” av Hugo von Hofmannsthal i skicklig översättning av Axel Englund.
LYRIK. Thomas Almqvist har läst Bengt Bergs nya diktsamling ”Allt tar vägen” och konstaterar att det är en njutning att läsa dessa dikter som berör i det innersta.
