SPANING. Katrine Hamoris spaning är att ljudböcker baserade på klassiker inte kommer att bli storsäljare. Det går ju inte att lyssna på dem under bilkörning för då finns risken att man kör av vägen. Men hundägare är lyckligt lottade.
MANSRÖRELSEN. “Skillnaden mellan Norman Mailer och anhängarna av den moderna manskulten är att Mailer, trots sin kritiska hållning till klitorisstimulans, var en seriös intellektuell”, menar Dante Löfmarck.
SPRÅKFÖRSTÅELSE. “Skrivandet, denna antika teknologi, förblir relevant”, menar Emil Siekkinen i denna essä om hur man formulerar sig i kommunikationen med artificiella intelligenser.
ESSÄ. “Det pratas mycket om behovet av gemenskap och samhörighet nu, men vi behöver inte enbart samlas under den nationella flaggan. I stället kan sammanhållningen kanske skapas ur omvårdnaden och omtanken av varandra.” Det skriver Henrik Schedin som läst Kvinnoland och The Care Manifesto.
ESSÄ. I de flesta lägen är det bättre att våga ha fel än att inte våga alls. Sällan, för övrigt, hinner man ju vänta in att alla argument skall vara på plats, menar Stellan Lindqvist.
ESSÄ. “Ingen av oss borde egentligen vara rädd för döden. Antingen lever vi vidare, vilket många hoppas på, eller så är det en evig sömn utan dröm, vilket inte är skrämmande” skriver Humanisternas förbundsordförande David Rönnegard.
DEBATTESSÄ. Den svenska riksdagens vargfientliga politik är inte i linje med befolkningens syn på varg och Sverige måste anamma en varg- och miljöpolitik som grundas på vetenskap, anser Emil Siekkinen. Hans essä är ett inlägg i vargdebatten.
MÖTE. Mats Barrdunge berättar om ett möte mellan en rumän, en mexikan och en svensk. Mötet utmynnar i vänskap, en slutsats och handlingskraft.
EXISTENTIELLT. Finns ingen gräns mellan människa och maskin? Får tron att AI-roboten kan få ett mänskligt medvetande fäste, vad är det då för speciellt med människan? Stellan Lindkvist djupdyker i den frågan i veckans helgessä.
