Dela:

Bläddra per

Allt av Helena Lie

Malmömord i ord

MALMÖHISTORIA.  Gärningen i att ge dessa bortglömda människor, jag syftar givetvis på offren, röst och utrymme kan jag bara applådera, skriver Helena Lie i sin recension av boken Malmömord av Greger Larsson.

Vid samtidens infektionshärd

SAMTIDEN. Broder blixtbelyser de underkastelser människan hänger sig åt för att få sin behovssfär tillgodosedd. Hon har en sällsynt förmåga att köra fingret rakt in i samtidens infektionshärd, skriver Helena Lie om romanen I fiskarnas tecken. 

Gåtor som behagar

MINIMALISM. Eva Ribichs senaste diktsamling Om ingenting annat innan ter sig aningen dunkel, tycker Helena Lie, som likväl finner ett behag i de minimalistiska formuleringarna i boken.

En politisk handling i sig

VUXENBLIVANDE. ”Jag fick hem boken innan sommarhettan. Slukade den, blev inte så tagen som hypen föregivit, men gav den ytterligare några läsningar och den växte. Mycket.” Helena Lie har läst norska poeten Ingvild Lothes Varför är jag så ledsen, jag som är så söt.

Dubbelexponerad dikt

MINIMALISM. Den amerikanska poeten Jen Bervins bok Nät utgör ett slags poetiskt palimpsest utifrån Shakespeares sonetter. Helena Lie låter sig imponeras av författarens och översättarens arbete.

Går tonsäkert in i diktens rum

LYRISKT. ”Andkjœr Olsen går tonsäkert in i diktens rum. Hon vecklar ut den med ren, klar stämma, stannar upp och låter den loopa, stramar till, släpper och låter den bölja framåt igen. Precis som ett stycke musik”, skriver Helena Lie.

Den blå besattheten

FÄRGLÄRA. ”Liksom ultramarinpulvret har Blått följande effekt på mig: Den har intagit mig. I alla vrår. Jag känner mig besatt, smittad, nerpudrad på ett sätt jag bara blir sällan”. Helena Lie recenserar Maggie Nelsons prosadiktbok Blått.

Prenumerera gratis
Facebook
Facebook
Twitter
Visit Us
Instagram
RSS